- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Andra delen. H - M /
590

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landskista ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

590

Lemo.

Lenteus.

1570-talet vid 53 års ålder och begrofs i
Riddarholmskyrkan. Han var en skicklig läkare, och bar
efterlemnat trenne skrifter i sin vetenskap. Af
hans tvenne söner blef Henrik år 1609 af Carl
IX adlad med namnet Leinuie, men ätten utgick
med bonom, och Stelfan, som först var
konungens kammartjenare, användes sedan af honom i
vigtigare värf och fick år 1606 en beskickning
till Turkiska hofvet.

Lemo, träffningen vid. Den stod en half mil
utanför Åbo den 20 Juni 180S.
Landstignings-planen var icke illa beräknad, emedan samma dag
borde vara marknad i Åbo, dit en stor mängd
allmoge skulle samlas, af hvilken man kunde påräkna
ett verksamt biträde. Den misslyckades likväl,
först emedan Ryssarne aflyst marknaden och för
det andra emedan expeditionen företogs med för
ringa styrka, nemligen endast 600 man garde, 1
batteri 3-pundiga kanoner och 1,400 man
landtvärn. Härtill kommo ungefär 100 man flyktade
soldater af Sveaborgs garnison och 200 bönder.
Icke destomindre uthärdade den underlägsna
Svenska styrkan, till största delen bestående af oöfvadt
landtvärn, en 14 timmars träffning mot den
mångdubbelt öfverlägsna fienden, och drog sig slutligen
tillbaka om bord på fartygen under kanonsluparnes
beskydd, i så god ordning, att ingen enda fånge
och icke ett enda gevär förlorades. Ungefär 200
man stupade och särades. Bland de förstnämnde
var kapit. och R. af S. O. friherre Ramsay,
adjutant hos general-majoren friherre Vegesach,
hvilken sistnämnde förde befälet öfver expeditionen
och hvars härvid ådagalagda mod och talang af
Gustaf Adolf belönades med Svärds-ordens
kommendörsband.

Lemoine. Under detta namn känner Svenska
målarekonstens historia flere adepter, den ene Carl
Gustaf, hvilken såsom yngling var i
kryddkram-bandel; men röjde utmärkta konstanlag, hvarföre
han öfvergaf handeln och egnade sig åt gravyren.
Han reste till Frankrike och man har sedan ingen
underrättelse om bonom. En annan är Lemoine,
Wilhelm, född i Westmanland 1780, elev af
Hillerström, en skicklig porträtt- dch
landskapsmålare, vistades flera år i Åbo, men återflyttade
omkring 1830 till Stockholm. Hansson, Jtnguat,
född 1811, och bans dotter Augusta, omtalas
äfven uti Boijes Mälarlexikon såsom ganska
skickliga i teckning.

Lemvig, Olof Svensson, bar år 1673
utgifvit en skrift kallad: Konst att känna Folk, sig
sjelf och andra.

Lena, i forn-Svenskan liktydigt med hög, kulle,
hvilket förklarar betydelsen af flera ställens namn,
som slutas på lena.

Lena, en socken, belägen till två tredjedelar i
Norunda och en tredjedel i Rasbo härad af Upsala
län, Norunda kontrakt af Upsala stift, 1 J mil N.
från Upsala. Här märkes: Vatholma säteri, 3 mtl.
samt Vatholma bruk (se detta ord); runstenar
finnas vid Onslunda by, Björnbammar, Årby, Ånge
och på Hånestads ägor. Socknen bör till 3 kl.
konsist. Den innefattar 48 £ mtl. och bar 1,103

invånare. Dess areal utgör 9,697 tunnl., af
hvilka 250 äro sjöar och kärr. Adr. Vatholma.

Lena, en socken med Fullestad, Bergstena och
Långared, belägen i Kullings härad af Elfsborgs
länr Kullings och Geseneds förenade kontrakt af
Skara stift, 1 mil N.N.O. från Alingsås. Kyrkan
är byggd af gråsten på okänd tid. Redan år 1361
var här pastor. I socknen märkes: Uviltne, 1 mtl.
säteri och Skotlanda, kapitens-boställe vid
West-götha-Dals regemente. Här är den s. k.
Blàkal-tan, en god källa. Enligt sägnen, skall
drottning Disas graf, omgifven med stora stenar,
finnas på Hvittne bys ägor. Socknen består af 16J
mtl. och har 850 invånare. Af dess areal 6,110
tunnl. äro 155 sjöar och kärr. Socknen hör till
2 kl. konsist. Adr. Alingsås.

Lena, slaget vid. Se: Kongslena.

Lena hed i Timmelheds socken af
Westergötland, sträcker sig från Timmelhed långt på andra
sidan af Lena by, har en belägenhet, som gör den
ganska tjenlig till mötes- och exercisplats för
regementer. Utan tvifvel hafva i fordna dagar,
isynnerhet under unionstiden, Svenska och Danska
krigshärar der levererat mänga drabbningar. År 1809
bar man vid härstädes anställde gräfningar funnit
stycken af urnor, nedsatte i större och mindre
högar, hvilka förmodligen varit griftplatser för de i
striden omkomne.

Lenæus, Johannes Canuti, föddes d. 29 Nov.
1573, enligt Rbyzelius den 26 Juni, i Lena
församling, 2 mil från Upsala, der fadern var
kyrkoherde. Denne hette Canutus Petri, men sonen
antog efter födelseorten namnet Lenæus; studerade i
Wittenberg, sedan i Helmstädt, och eburn ban år
1604 blifvit logices professor i Upsala, reste han
likväl än en gång ut för att fullkomna sina
kunskaper, hvilka täla resor ådrogo honom Carl IX:s
misstankar, men dem ban lyckades förskingra; lät
prestviga sig vid 39 års ålder och blef då theol.
professor. Genom sin lärdom och sitt mågskap
med erkebiskop Kenicius, förvärfvade ban det
anseende, att ban, efter den sistnämndes död, fick
de flesta rösterna till crkestiftet, men erhöll det
ej ännu. Han blef i stället domprost, med Gamla
Upsala till prebende. Här hade ban i sitt bus och
i sin kost drottningens kusin, prins Carl Gnstaf.
Dennes moder bade ålagt honom, att hålla
prinsen tarfligt, och denna föreskrift efterkom ban
äfven så bokstafligen, att ban lät den blifvande
konungen, för kroppsöfnings skull, såga ved, hvarföre
också Carl Gustaf, när L. sedermera såsom
erkebiskop satte kronan på hans hufvud, skämtande
sade till honom: "Nå, kära far, i dag slipper jag
väl såga ved." Han blef erkebiskop år 1647,
och var då en 73-årig inan, och det tycktes
som ban icke länge skulle sitta qvar på
erke-biskopsstolen. Han gjorde det likväl i 22 år,
och sådant icke som en skugga, utan med full
mannakraft och under förrättande af alla det
ansvarsfulla embete|s åligganden. Ilan var
således icke endast den af alla Upsalas erkebiskopar
som hunnit den högsta ålder, utan äfven en af
dem, som längst innehaft embetet, eller i 22 år;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:11:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/2/0590.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free