Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landskista ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Laroche.
I.nrx.
567
ingå pä deras förslag; men de rönte ej annat än
köld och mulna blickar. Tvenne bönder
anmodades af deras medbröder att svara: "De hade
ingenting att tillvita konungen, tvertom voro de bonom
tacksamhet skyldige; ban beskylldes för en nv
lära, men sådant öfvergick enfaldige bönders
förstånd; det torde icke vara så illa, som ryktet
påstod; att ofta ombyta konnng vore skadligt", m. ni.
De frågade derföre alla de församlade Westgöthar,
om de icke oryggligen ville hälla den tro och
huldhet de svurit sin lagkrönte konung? Hela
allmogen ropade ja nied uppräckta händer, och önskade
bonom lycka. Detta var ett åskslag för de
sammansvurne; deras högmod förvandlades i bäfvan.
För att undslippa faran, låtsade de vara af
samma tanke som bönderne, och förbehöllo sig att träffa
dem på samma plats 14 dagar derefter. Herrarne
drogo till sina gårdar; bönderne till sina hemorter.
Thnre Jönsson och Haraldi flydde öfver gränsen
till Halland. Härmed skingrades ett af de mest
hotande åskmoln, som sammandragit sig öfver
konung Gustaf I. — Enda näringsfånget inom Larfs
pastorat är jordbruket. Vid bröllop är all
gammaldags ståt bortlagd. Inga kronbrudar eller
högtidliga kyrkovigslar förekomma numera. Barndop
förrättas högst sällan i kyrkan eller hemma bos
föräldrarne. Nästan alla dopbarn föras till
presl-gården. Vid allmogens graföl är prest sällan
närvarande; men öfver de flesta aflidne, till och med
späda barn, hållas i kyrkan personalier. — Larfs
pastorat hör till t kl. reg. Socknen innefattar 57
J-mtl. och har 1,554 invånare. Af dess areal, 29,253
tunnl., äro 1,280 sjöar och kärr. Adr. Skara.
Laroche, Petre, till börden Fransman, bar,
genom en sällsam ödets skickelse, gjort sig känd och
aktad i Sverige. L. var nemligen styrman pä
Amerikanska barkskeppet Swan, då detta i
Floridagolfen d. 3 Maj 1846 bergade de fä
öfverlefvande af förolyckade Svenska örlogskorvetten
Carlskronas besättning. En anmärkningsvärd skickelse
fogade så, att denne man, i slutet af år 1847, då
styrman å Amerikanska briggen Sunn, fördes i
haveri till Carlskrona, Svenska örlogsflottans station,
hvarifrån korvetlen med samma namn utgått. Den
16 Febr. 1848 blef L. af sjöofficers-sällskapet i
nämnde stad inbjuden på en tillställning, hvarvid
till honom öfverlemnades en, genom subskription,
af officers-korpsen anskaffad, utmärkt vacker
fickkronometer af guld med kedja och nyckel. Å
fodralet var anbragt en inskription: in memory of 3
Afay 1S16, och vid gåfvan var fogad en skriftlig
tacksamhets-adress, undertecknad af en officer olaf
hvarje grad. Serskildt öfverlemnades åt L. af f. d.
chefens närmaste man på nämnde korvett,
k3piten-löjtnanten Tersmeden, en väl arbetad silfver-kuvert,
på hvars fodral, å en förgylld silfverplåt, var
graverad en afteckning af korvetten.
Lara i Hettilbo var, jemte en Engelbrekt, känd
som god skidlöpare, hvarföre de af bönderne i
Mora sändes att uppsöka Gustaf Eriksson, då ban
lemnat dem efter sitt förslå fruktlösa försök, att
förmå dem till en uppresning mot Danska
förtrycket. När de likväl sedan af flera personers sam-
manstämmande intyg fått visshet om Cbristierns
våldsamheter, ändrade de tankar, och afsände de
båda männen att bedja Gustaf återvända och
blifva deras höfvidsman, emedan de nu beslutit att
väpna sig ti|l fäderneslandets räddning. De hunno
bonom i Sälens by, och ban var genast beredd att
följa dem.
Lara, glit, eller Sankt Laurentius, blef i
medeltiden af Svenska folket mycket omtalad, samt
ofta föreställd i målningar och bilderverk.
Domkyrkan i Lund, invigd till hans ära, jemte sagan om
honom och jätten Finn, den ban säges hafva
förmått att verkställa det herrliga templets byggnad,
utgjorde ursprunget till hans rykte i norden. I
alla de äldre städer, såsom Sigtuna, Enköping,
Aros med flere, hafva kyrkor och gillen eller
brö-dralag funnits, tillegnade Sankt Lars. Likaledes à
landthygden, såsom i Edåsa, fordom ett hedniskt
tingsställe, uti Gudhemshygden i Westergötbland,
hafva beligbus och offerkällor förvarat minnen af
sägner om helig Laurentius. Biskopen i Skara utskref
40 dagars aflat för hvar och en, som besökte
Edåsa kyrka och hörde Larsmessan derstädes, och
mycket folk samlades om aftonen till hans högtid, att
dricka sig helsa ur Sankt f.ars kalla. Ett
brödraskap eller gille hade i samma by sitt samlingshus,
hvarest nu ligger en gård, benämnd Gillestugan.
Sankt Lars källa i Dalby och i kraftskyrkan
under domkyrkan i Lund, hafva ock fordom blifvit
besökta af mycket folk på Larsmesse-aftonen. Men
framför allt är den herrliga domkyrkan en everldelig
åminnelse af detta helgon. Upsala domkyrka är
ock invigd åt Sankt Laurentius, och hans bild,
huggen i slen, står der öfver södra ingången. I
bilderverk och å taflor, samt å runstafven
utmärkes Sankt Laurentius med ett balster. Derom
förtäljer helgonasagan, att den helige Laurentius var
en kristen lärare i Rom i kejsar Valeriani tid,
och då denne tyrann anställde en stor förföljelse
mot kristna kyrkan, befallte ban Laurentius att
offra ät afgudarne, samt uppgifva hvar han hade
kyrkans skatt undangömd. Den ståndaktige
läraren hörsammade intetdera, och blef derföre lagd
på ett balster öfver en koleld, der ban led döden
d. 10 Aug., och firades sedan denna dag i bela
kristna verlden under namn af Sankt Lars messa.
Denna dag, som ännu bär hans namn, var fordom
fridlyst. Den Svenska text, som bland våra första
evangeliske förfäder afhandlades denna dag, var
Johannes evangelium 12 kap. 24 — 27 verserne,
samt I epist. till de Corinth. 4:de kap. —
Larsmessan är numera marknadstid i Götheborg och
varar i åtta dagar.
Lara, S:t, en socken, belägen i lianekinds och
till en mindre del i Åkerbo bärad af Östergöthlands
län, Linköpings stifts domprosleri, har allt ifrån
reformationen varit prebende åt domprosten i
Linköping och omgifver stadens ägor på alla sidor. I
denna socken märkes: Ryd, Kallerstad, Roskàlla
eller Rosenhalla, trenne mindre säterier; Walta, 2 £
mtl. rusthåll; Rlaslad, Smestad, Spdngerum,
Torn-by, Ånestad, Kallerstad och Ràberga äro
välbebygg-da hemman. Tannefors pappersbruk anlades 1523
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
