Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landskista ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
550
Landihliifli
Landskrona.
vid hvilken tidpunkt i den urgamla fornàldern
deras innehåll började alt ingå såsom häfd i det
allmänna tänkesättet. Landskapslagarne framträdde i
tryck under 1600-talet i flere upplagor; den som
nu vanligen begagnas vid stadium af vår
laghisto-ria bar likväl framträdt i våra dagar. Det är den
upplaga, som herrar Schlyter och Collin börjat
utgifva och hvilken ännu fortsältes af professor
Schlyter, sedan Collin med döden afgått. Denna
upplaga betraktas af kännare såsom ett
mästerstycke för sin grundliga behandling af texten, samt
i allmänhet den lärdom och skarpsinnighet,
hvarmed arbetel blifvit verkställdt. Företaget att
utgifva dessa gamla lagar fordrar också sådana
egenskaper i högt mått. Olika afskrifter måste
jemföras, och varianterna bedömas ur historisk och
filologisk synpunkt. En serskild fördel är beredd
åt läsaren af denna upplaga, genom de glossarier
hvarmed den är försedd. Do lagar som i herr
Schlyters upplaga hitintills utkommit äro Uplands-,
Westgötba-, Södermanna-, Westmanna-,
Östgötha-och Helsinge-lagarne, saml Kristnu-balken af
Smålands-lagen och Björköa-rätten.
Landskista kallas det förvaringiställe i
tingshuset, der lagman skall förvara dombok och de
handlingar, som höra lill lagmansrälten.
Landskrona, en stapelstad, belägen i Malmöhus
län och Rönnebergs härad, vid Öresund. Släden
har först år 1413 blifvit anlagd af konung Erik
VIII på det ställe, der den nu är belägen; men
hvarest då var en by eller fiskläge, kallad SödTa
Säby. I Mars månad nämnde år erhöll staden
sina första privilegier, med sjö- och
stapelstadsrättigheter, för sin fördelaktiga belägenhet i en
fruktbar landsort, jemte tillfället för anläggningen
af den säkraste och djupaste hamn i hela Skåne.
Tid efter annan har staden väl tilltagit både med
byggnader och handel; men icke i förhållande till
det läge, som handel och sjöfart derstädes tyckas
erbjuda. Också äro dessa nu mera ringa. Efter
staden öfvergångna flere stora belägringar, blef
den åter upprättad genom konungarne Christian I,
näns och Christian III, hvilka, för stadens
förbättrande, befallte Engelholms borgerskap att
ditflytta, sedan Engelholm, år 1547, förlorat sina
stadsrättigbeter. Är 1428 blef Landskrona
plundrad och bränd af Fetaliebröderne, och år 1452
af Carl VIII Knutsson. Är 1525 blef den intagen
och sköflad af Christian Tyran genom Severin
Norrby, och sedan återtagen af Fredrik I,
sistnämnde år. Svenske fältmarskalken Gustaf Horn
stormade och intog Landskrona 1644, då omkring
200 bus afbrändes och nedbrötos. Ären 1658 och
1674 blef den ånyo belägrad, och 1709 och 1717
nedbrötos öfver 100 hus för att utvidga
fästningsverket. Genom senare Svenske konungar bar
staden blifvit försedd med förbättrade privilegier,
samt berättigad till nederlagsfribet, hvarefter år
1747 förordnades, att staden skulle flyttas från
sitt förra ställe, söder om gamla fästningen,
hvilken flyttning väl redan till en del blifvit
verkställd, och en mängd nya och smakfulla
grundmurade bus, 2 à 3 våningar höga, redan blifvit upp-
förda, ehuru planen för nya stadsanläggningen ännn
icke på långt när hunnit att fulländas. Vid
inloppet till hamnen, den af naturen bästa och
rymligaste i Skåne, men nu mycket uppgrundad, är pä
pålverk anlagdt ett citadell, kalladt Gråeti, hvilket
för sin vackra anläggning gör sig förtjent af
åskådarens uppmärksamhet. Stadens fästningsverk
uppfördes först i konung Christian Ill:s tid, år 1543,
och blef, under dåvarande kommendanten Tage
Toth, år 1549 färdigt, med vallar och grafvar,
hvilka i senare åren väl blifvit raserade; men
fästningsverket förbättrades 1747 ånyo mot
sjösidan och förseddes med dubbla vallar och
grafvar. Slottet, beläget vid vestra sidan af staden,
uppbyggdes år 1407 af konung Erik VIII, lill ett
kloster för munkar af Karmeliter-orden, och ehuru
någon tid derefter förstördt, år 1549 ånyo
upp-bygdt, väl befästad! och försedt med stora
sten-byggnader, och nyttjas för närvarande till
magasiner och arrestrum. Hospitalet, hvilket fordomdags
fanns här i staden, inrättades dertill af konung
Christian I år 1477; men uppbyggdes först till ett
belgeandshus år 1440 af Ake och Påfvel
Laxmän. Det är numera förflyttadt till Malmö, dit alla
detta hospital tillhörande inkomster äro anslagne.
Staden har rådhusrätt oc.h magistrat, bestående af
en borgmästare, fyra rådman och en sladsnotarie,
samt kämnersrätt; en lärdomsskola, med icke
obetydliga inkomster, och 2 skolor, Görlöfska
skolorna, inrättade af all. direktören A. Görlöf, som
dertill uppbyggt och åt staden skänkt ett stort
och prydligt stenhus. För fattigvården finnes
Oel-reicbska enkebuset, Brockska hospitalet och en
fattig-flickskola. I staden är inrättad en sparbank,
hvilken år 1842 ägde en fond af 47,000 R:dr B:ko,
insatte på 833 koutraböcker. Der finnes postkontor
och sjötullskammare. 1 sextonde århundradet intill
1684 styrdes staden ömsom af 2 eller 3 presidenter,
eller en för rättfgångssaker, en för handel och
byggnadsärender, och den tredje för polisen,
biträdde af 12 rådmän, sedermera har ock en
burg-grefve styrt öfver staden, hvarefter endast i
borgmästare och 4 radman blifvit tillsatte. Gamla
stadskyrkan, S:t Johannis Baptistas, grundlades 1413,
var stor och ansenlig; men blef för den nya
fästningens anläggning utdömd och 1754 nedbruten,
hvarefter nuvarande stadskyrkan, som kallas Sofia
Albertina, och är ett ganska prydligt teinpel,
grundlades sistnämnde år, och invigdes 1789.
Församlingen bör till 1 kl. reg. pastoral och har till
annexer Asmundslorps och Tofta socknar. Till
förbättring af förste stadskommini.stcrns lön bar
konung Fredrik II år 1584 anslagit Örja och
Wa-densjö socknar till prebende, och är nämnde
komminister kyrkoherde derstädes. Af
fabriks-inratt-ningar finnas i staden en fabrik för tillverkning af
bvitbets-socker, hvilken lemnar ett belopp af
51,186 skålp:d årligen; 3 färgerier, 1 klädesfabrik
och 6 garfverier. Bland slädens hufvudnäringar
räknas åkerbruk, deraf invånarne, isynnerhet så
länge hvitbetsodlingen kan drifvas, hemtar
betydlig inkomst. På något afstånd från staden, och
på dess ägor, är anlagd en ganska betydlig plan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
