Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Koskull ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kyrkohistorien.
Kyrkomöten.
och hafva genomgått pastoral-examen. Undantag
från det förra vilkoret äger rum för dem, som
presiderat för en akademisk dissertation, hvilka
kunna blifva pastorer vid 28 är.
Kyrkohistorien har i Sverige varit bearbetad
blott med afseende på vår egen nationalkyrka,
och äfven inom denna omkrets, af ett endast
mindre antal författare. Den utmärktaste är i nyaste
tider Reuterdahl, hvars Svenska Kyrkans Historia,
ehuru långt ifrån fulländad, intager ett ibland de
högsta rummen i vår historiska litteratur. Den är
dock mera en skarpsinnig kritik öfver källorna, än
en utförd historisk framställning. Samlingar till
en kyrkohistoria äger man äfven af Thomaeus; men
för öfrigt nästan blott smärre sammandrag af Bruhn
och Möller, bestämde för eleinentar-undervisningen.
Från förra århundradet finnes början till ett
omfattande verk i Svenska kyrkohistorien af Celsius; dat
sträcker sig dock ej längre än till år 1000, och
innehåller således endast kristendomens begynnelse i
Sverige. Äldre äro Bångs, Örnbjelms och Spegels
kyrkohistoriska arbeten, samt Baazii förtjenst fulla
samlingar, under namn af Inventarium ecclesiæ
Sueo-Gothicæ. Bång är full af fabler om Sveriges höga
ålder; men Örnhjelm, Spegel och Baazius äga
historisk kritik. Ifrån medeltiden omtalas ett och
annat manuskript af kyrkohistoriskt innehåll,
såsom Historia ecclesiastica reyni Sueo-Gothici, af
biskop Birger Gregerson, o. s. v.
Kyrko-iuspektor , var en inom hvarje län,
tillsatt tjensteman, hvilken det ålåg att förvalta
kyrkornas egendom och medel, samt föra dess
räkenskaper. Denna tjenst upphäfdes 1S4I, då
kyrko-berdarne fingo sig pålagda kyrko-inspektorens
göromål och ansvar.
Kyrkoköpinge, annex till Gylle, beläget i Skytts
härad af Malmöhus län, 2] mil S.S.O. från Malmö,
| mil från hafvet. Åhus fiskläge tillhör
Mellan-köpinge by i denna socken. Socknen innefattar lOj.
mtl. och har 310 invånare. Dess areal utgår 1,134
tunnl. Adr. Trelleborg.
Kyrkolagen i Sverige efterträdde under katbolska
tiden, den kanoniska lagen. Innan den andliga
domsrätten hunnit utbildas, stodo prester och alla
kyrkliga förhållanden under allmän Svensk lag, d. v. s.
landskapslagarne. En egen Svensk kyrkolag fanns
egentligen icke fore konung Carl Xl:s tid, hvilken
utfärdade den nu gällande är 1686. Ty den år
1571 utgifna kyrko-ordningen, var alltför
obestämd att kunna sägas hafva varit en kyrkolag;
den utvisar snarare blott grunddragen af den
protestantiska kyrkans inrättning under dess första
tidsrymd i Sverige. Den handlar endast om
gudstjensten och de religiösa ordningarne, såsom
skriftermål, döpelsen, m. m. samt äfven något om
skolorna. Dessa voro alltför nära sammanväfda med
kyrkan för att icke inbegripas i den ordning, som
stadgade den senares förhållanden. De gamla
skolorna hade delat den Romerska kyrkans olycksfall,
och återupprättades, men på protestantiskt
kyrklig grund. Deremot var 1571 års kyrko-ordaing
icke af jaridiskt innehåll, hvarföre också kyrkans
förhållande till staten fortfor att vara obestämdt,
•ch ett föremål för tvister emellan’ andlig och
politisk myndighet. Liturgiens herravälde var kort,
och sträckte sig aldrig öfver bela Sverige; ty
hen-tig Carl. erkände den icke inom sina landskap. Efter
1593 års möte var 1571 års kyrko-ordning åter
gällande. Bredvid densamma funnos dock af
biskoparne uppgjorda stadgar, serskildt för
sen-skildta stift, och öfverläggningar höllos flere
gånger om en ny kyrko-ordning; men ulan framgång,
till dess konung Carl XI utfärdade, i samråd med
ständerne, den nya kyrkolagen, hvilken blef
uppsatt 1682 af presteståndet, och sedan granskad af
en serskildt kommission, af både andlige och
verldslige män. Den bar sedermera blifvit ändrad i
enskildta punkter, genom nyare författningar, hvilka
således, jemte denna kyrkolag, utgöra delar af
Sveriges jus ecolesiaslicum. Under senare tider har
förslag till ny kyrkolag blifvit utarbetadt af en
kommitté, som öfverlemnade sitt arbete till
konungen år 1828. Delta granskades af domkapitlen
och var äfven föremål för enskildta personers
anmärkningar, hvarefter det, i förening med dessa,
öfverlemnades till ny handläggning af kommittén.
Denna senare har blifvit flerfaldigt förändrad (ill
sin sammansättning; den utgöres af dels andlige
män, dels verldslige rättslärde. Dess nya arbete
är ännu icke pröfvadt af konung och ständer. Med
kyrkolagen står en annan förordning i nära
sammanhang, nemligen den om rättegång inför
domkapitlen. Denna utfärdades 1687, och utgör den
processuela delen af vår kyrkolagfarenhet. Det bör
för öfrigt ihågkommas, att en mängd andra
författningar, särdel.s ekonomiska, finnas, hvilka i
mera eller mindre män röra kyrkans angelägenheter.
Kyrkolamm. Se: Kyrkoyrimar.
Kyrkomöten. Tre sådana af stor vigt hafva
blifvit hållna i Sverige. Del första samlades i
Linköping år I 152, af kardinalen Nikolaus Breakspear,
hvilken sedermera, under namnet Adrianus IV,
intog S:t Petri stol. lians afsigt var alt här,
såsom han lyckats i Norrige, tillsätta en erkebiskop;
men den strandade emot Svearnes och Göthernes
afundsjuka, hvilka hvarken kunde öfverenskomma
oin personen, soin skulle bekläda denna värdighet,
eller om stället, der erkebiskopsstolen skulle
inrättas. På detta möte beslöts utgåendet af den
allmänna skatten till Rom, S:t Peters penning,
äfvensom grunden lades till den Svenska allmogens
förtryck, genom förbudet för densamma att bära
vapen. Ändå vigtigare blef kyrkomötet i
Skenninge år 1248, dit större delen af Svenska
kyrkans prelater och presterskap saml rikets verldslige
herrar samlades, på kallelse af den ränkfulle
kardinalen af Sabina. Det var isynnerhet på delta
möte, som hierarkiens välde grundlades och
stadgades i vårt land, genom införandet af kanoniska
lagen, förbudet mot presternes giftermål, de
andliges frikallelse ifrån trohetsed åt verldslige
herrar, biskopsvalens öfverlemnande åt domkapitlen,
och införandet af tionde, m. in. Det tredje
kyrkomötet var det så kallade Upsala möte år 1593,
hvilket under hertig Carls ordförande, bivistades af
fyra biskopar, en mängd prester från alla rikets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
