Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Koskull ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ii ronogodsen.
Kronor.
471
rer äfven haft namn af Norrobygd, och man har
funnit lemningar deraf i en skogspark, kallad
Spe-talehult. Allmogen i orten hade är 1529 klagat hos
konung Gustaf I, att Kronobäcks kloster ej blef
underhållet; men konungen svarade, alt som
klostret i början ej var ämnadt till ett kloster för
munkar och prester, men till hospital för sjuka
och fattiga, borde det åter användas dertill.
Klostret blef förmodligen derefter, jemte sina gods,
indraget till kronan. Kronobäck förvandlades
sedan till kungsgård, och anslogs, i konung Carl
XI:s tid, till öfverste-boställe vid Kalmar
regemente. Af S:t Gertruds kyrka eller Mönsterås klo~
ster, utdömd vid reformationen, synas ännu
lemningar i ena hörnet af den stora trädgården.
Konung Johan III gaf åt Erik Gustafsson Stenbock 27
gärdar i Kronobäck, för den tjenst ban gjort
honom emot konung Erik XIV. Konung Sigismund
bekräftade detta friherrskap år 1594.
Kronogodsens ftirsiiljning. Se: Reduktionen.
Hronulieiiunau kallas hemman, som utgöra
kronans egendom, så att både räntan och jorden
tillhöra staten. De äro dels anslagne för allmänna
ändamål, eller till boställen och löner åt kronans
tjenstemän, dels besatte med åboer, hvilka sköta
dem och gifva kronan ränta deraf. (Se för öfrigt
Hemman, Frälse.)
Krono- eller HKrads-fogde. Hvarje län är
indeladt i vissa fögderier, uti hvilka förordnas
kronofogdar, de der nu mera tillsättas af Kongl. Maj:t,
enligt äldre författning medelst konstitutorial. De
böra ställa borgen för sig pä minst 1,500 R:dr,
dock få bönder härvid ej antagas såsom löftesmän.
Före detta var det nog att aflemna endast så
kallad juratorisk revers, hvilken numera icke får
antagas. Huru ringa denna borgen är, bevisas bäst
deraf, att kronofogden oftast bar att redovisa för
en uppbörd af 70,000 till 80,000 R:dr.
Kronofogdens göromål äro högst vidsträckta och
mångfaldiga, sålunda skall han besörja uppbärandet och
redovisningen för kronans räntor, hafva serskild
uppsigt öfver kronans egendomar i fögderiet;
besörja inqvartering och förplägning vid
durrb-tåg, samt vaka öfver ordning och skick dervid;
anordna allehanda allmänna krono-skjutsningar,
samt tillxtädesvara och föra räkning deröfver;
bevaka kronans rält i hvarjehanda tvistemål och
ekonomiska förrättningar; besörja verkställighet af
domar i exekutionsmål, m. m. Til) biträde i alla
dessa göromål hafva de länsmän och fjerdingsmän.
I anseende till sä många och ansvariga
förrättningar som åligga kronofogde, är det denne
tjensteman, på det ban ej må lockas in uti vågsamma
förelag, hvarvid säkerheten för allmänna medel
kunde äfventyras eller kronan försnillas, förbjudet
att vara förmyndare, åtaga sig enskildta
fullmäg-tigskap, drifva bbndel i allmänhet, handla med
spannmål, besörja spannmåls-leveranser för
allmogen, ingå i sjöförsäkring, samt inropa något på
krono-auktioner, entreprenader och upphandlingar.
Vid 1840 års riksdag beviljades åt dessa
tjenstemän pensioner; men vilkoren för deras ernående,
40 tjensteår och 65 års ålder, hafva satt stats-
verket temligen i säkerhet för många
utbetalningar af detta slag.
Krouoiuf^rher benämnes den öfverloppsjord,
hvilken uppkommer, då hemman afvittras, d. ä. då
sådan mark afskiljes derifrån, som hemmanet
besuttit öfver sin rätta rågång eller öfver sitt
hemmantals behof. Sådan jord blifver då kronans. Den
upplåtes, i de norra landskaperna, till
anläggande af nybyggen.
Kronometer, ett med yttersta noggrannhet
förfärdigadt sekundur, hvilket äfven under
uppdragningen bibehåller en likformig gång, medelst en
kompensations-inrättning, som motverkar inflytelsen af
olika temperaturer. Om skeppsbord förvaras det i
en låda, hvilken, medelst skrufvar eller surrning,
är fästad på ett litet dertill serskildt inrättadt bord,
i en vrå af kajulan, der det är minst
blottställd! för stötar och drag. Detta ur begagnas,
att, medelst en lätt astronomisk observation och
räkning, finna sanna medeltiden om bord, och
af dennes skiljaktighet med något annat ställes
medellid, som uret visar; äfven fartygets
påva-rande longitud från samma ställe. I Stockholm
förfärdigas kronometrar af Victor Söderberg,
hvilken derjemte är kongl, vetenskaps-akademiens
astro-nomiske instrumentmakare, samt af C. P. Michal,
som på 1847 års slöjdexposition i Stockholm
förevisade tvenne sådana ur, till ett pris af 500 R:dr
B:ko hvardera.
Hronomärke kallas det insegel, hvarmed sådant
gods betecknas, som kronan tagit i qvarstad. Den
som rubbar kronomärke bötar 40 daler.
Kronoparker äro vissa kronans skogar of
samma natur som krono-allmänningarne, hvarföre de
också begagnas likasom dessa, dels för kronans
bcbof, dels på det sätt att de upplåtas åt
enskilda genom köp.
Kronor och stukar, IJu*-. Af dessa äga
våra kyrkor flera ganska anmärkningsvärda bland
sina inventarier, isynnerhet hufvudstadens och
domkyrkornas. Bland dessa prydnader torde i första
rummet förtjena anföras: silfverkronan i
Riddarholmskyrkan i Stockholm, hvilken Carl X Gustafs
gemål, Hedvig Eleonora, år 1663 förärade till
kyrkan och dä vägde 4,012 lod. Denna krona
nedföll år 1693 och skadades så, att vid
reparationen måsle tilläggas 800 lod. År 1723 nedföll
den åter och förbättrades med ytterligare 167
lod. Sedan den för tredje gången nedfallit 1727
reparerades den åter fyra år derefter, bar nu
18 armar och väger 4,888 lod silfver. I
Stockholms storkyrka märkes en praktfull
silfverkro-na om 2,496 lods vigt, hvilken skänktes af
riksrådet Jakob Pontusson De la Gardies enka,
grefvinnan Ebba Brahe. Under denna med 24
pipor försedda krona hänger en liten engel af
silfver, förande i ena banden en skifva, på hvars ena
sida finnes grefve-ätlerne De la Gardies och
Brahes slamvapen och pà den andra sidan en inskrift,
hvaruti, bland annat, tillkännagifves anledningen
till loraringen, nemligen: "emedan hon med sin sal.
kiära Herre är bär i Kyrckian blefven vigd Anno
1C IS den 24 Junii, »ch sedan den sal. Herren bär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
