- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Andra delen. H - M /
461

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Koskull ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Krigsgärd.

Krlgsinagten.

461

brigg 2,000 R:dr. Under excersisliden kosta 24
kanonjollar månadtligen 9,000 R:dr, 12
kanonslupar 8,700, ett brigad-chefsfartyg 500, och ett
sjukfartyg 300 R:dr. Byggningskostnaden för ett
100 kanonskepp af ek belöper sig till 800,000
R:dr, samt det årliga underhållet af samma skepp
till 33,000 R:dr. Ett 74 kanonskepp 500,000
R:dr, och underhållet 20,000. En 48 kanonfregatt
370,000, underhållet 15,000. Ett 200 hästars
ångfartyg 240,000, underhåll 11,000 R:dr. En
kanonslup med bombkanon: byggnadskostnad 11,000
R:dr, årligt underhåll 230. En kanonjoll, med en
24-pundig kanon: 4,800 R:dr, underhållet 100. F.n
däckad kanonslup: 35,000 R:dr, underhållet 1,300.
Ett 84 kanonskepp fordrar 700 mans besättning;
en 48 kanonfregatt 400; en däckad kanonslup 58;
en vanlig kanonslup 60; en kanonjoll 21. Elt
ångfartyg om 200 hästars kraft 132 man.

Krigsgärd. Se: Gärder.

Krigslijelp, extra. Under denna benämning bar
presterskapet, vid 1810 års riksdag, åtagit sig,
att under krigstider utgöra en årlig afgift, hvilken
är bestämd till 1, 1} eller 2 tunnor spannmål,
efter pastoraternes godhet och klassifikation.

Krigs-horrätten inrättades 1791. Den är för
rent militära rättegångar hvad hofrätterne äro för
lagskipningen i allmänhet. Krigs-hofrätten är
således ett privilegieradt forum för krigsståndet i
mål som angå tjensten. Den dömmer i andra
instansen; men är sjelf underkastad granskning af
sina domar genom högsta domstolen. Den högsta
instansen är gemensam för alla
rättegångs-ären-der. Behofvet af serskildta mililär-domstolar
ligger i beskaffenheten af dithörande mål, hvilka
ofta fordra en närmare kännedom af sjelfva yrket,
för att kunna rätt bédömmas. Krigs-hofrätten är
också sammansatt af både juridiska och militära
ledamöter. Ordföranden är en generals-person och
för öfrigt består den af några militärer och en
civil person, som bär titel af krigs-hofrätts-råd,
samt sekreterare, krigs-fiskal och erforderligt
kansli af civila personer. Inrättningen af denna
domstol var ett ibland stegen till domaremagtens
ser-skiljande från de förvaltande verken; ty förut
tillhörde den militära domaremagten krigs-kollegium.
Så hade likväl icke alltid tillgått; ty det fanns en
lång tid, ifrån 1683 till 1774, en egen
general-krigsrätt för detta ändamål. Men förr än den
inrättades, och sedan den upphörde, var
krigs-kollegium domstol, och det synes från början mera
hafva varit ett dömmande än elt förvaltande verk.

Krigs-kollegium har utgått ur det pä Gustaf l:s
tid omtalade krigsrådet. Särdeles noga bestämd var
icke sammansättningen af detta kollegium, eller
dess verkningskrets. Det utgjorde ett ibland de
embetsverk, som uppkommo efterhand, medan
samhällsskicket utbildade sig till en bestämdare
ordning än under medeltiden. Under Gustaf II Adolfs
tid erhöllo kollegierna sin fulla utveckling. Ännu
under denne konung visar sig dock krigsrådet
mera såsom domstol, än såsom förvaltande verk. Det
kallades äfven krigsrätt. Krigs-kollegium
inrättades 1632 af Gustaf II Adolf, och man finner det

omnämndt i 1634 års regeringsform. Det hade
riksmarsken till chef och ibland ledamöterne sutto
några riksråd. Dess bestämmelse var då både att
förvalta militie-verket och vara domstol i
krigs-saker. Den förstnämnda egenskapen blef efterhand
hufvudsak och den senare försvann alldeles 1683,
då en general-krigsrätt infördes. Denna
upphäfdes 1774 och krigs-kollegium blef åter domstol,
tills det aflöstes i denna egenskap af
krigs-hof-rälten 1791. Krigs-kollegium består af en
president, som plägar vara en militärperson, samt fyra
civila krigsråd och tre militära ledamöter.
Arbetena fördelas emellan dessa efter vissa afdelningar,
hvilka äro artilleri- och fortifikations-,
utrednings-, underhålls-, krigsmanshus-, indelnings- och
boställnings-afdelningarne.

Hrigs-kommissariatet, General-, är
inrättadt för att i fälfr draga omsorg för armeens
underhåll med hvad dertill hörer. Det står under
direktion af en generalsperson, hvars ordre anses
såsom konungens egna.

Krigsmagten i Sverige bestod i de urgamla
tiderna af bela folket. Hvarje fri man bar vapen.
Efter kristendomens införande och i den mån de
serskild|a stånden i samhället utbildade sig,
ändrades förhållandet. Adelns rusttjensl stadgades och
man antog bruket af värfvade trupper. Dessa
blefvo så mycket mera nödvändiga för konungarne,
som adeln ofta var dem olydig och dess rusttjenst
illa utgjordes. Gustaf I underhöll 13 à 14,000
man, dels Svenskt, dels Tyskt manskap. Erik XIV
ökade antalet betydligt, ända till 24,000 man
fotfolk och 5,000 till häst. Vid slutet af Johan I!I:s
regering utgjorde bären i Ryska kriget nära 40,000
man. Dessa trupper voro ej endast värfvade, de
samlades till större delen genom utskrifningar. På
Carl IX:s tid kan arméen anses hafva utgjort 20,000
man till fot och 3,000 ryttare. Under Gustaf II
Adolf vexlade antalet beständigt. När han
uppsteg på thronen emottog ban, efter sannolika
beräkningar, 40,000 man i fält. Så bögt hade Carl
IX uppdrifvit den väpnade styrkan i krigstid. Den
sistnämnda summan svarar emot Oxenstjernas
förslag till Svenska krigsmagtens inrättande.
Förslaget om en stående bär tillhör hufvudsakligen
Gustaf II Adolf; det utfördes dock fullkomligt först
af Carl XI. I allmänhet hade Gustaf II Adolf små
härar, i slaget vid Breitenfeld knappt öfver 20,000
man, fotfolk och rytteri sammanräknade. Vid
Liit-zen var antalet ungefär detsamma; men vid
Nurnberg hade konungen 50,000 man. Dessa voro
likväl icke allesamman Svenska trupper; en stor del
var värfvad i Tyskland eller tillhörde Tyska
furstar. Sedan Carl XI, genom indelningsverket, fästat
försvaret vid jordegendomen, är krigshärens styrka
mindre vexlande och äfven mindre till antalet,
åtminstone ej större. För närvarande utgöres den
af 33,399 man ständige trupper, hvartill komma
reserv-trupperna, hvilka utgöras af Hallands
infanteri-bataljon, Gottlands national-beväring,
lifbevä-rings-regementet, extra roteringen och allmänna
beväringsmanskapet. Dessa trupper innehålla
obetydligt öfver 100,000 man, då landtförsvaret* hela
Del. II. 59

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:11:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/2/0461.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free