Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Knippelskär ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kopparberg.
Kopparberg.
439
de håller den sig kring 2,000 skepp:d. Under
senare tider hafva grufvans malmtillgångar, till stor
del opphemtade genom de i Storgrufvans ras
anlagde soffringsarbeten, icke nndergått någon
väsendtliga™ förändring*, men i anseende till
grufvans djup, och nödvändigheten, att jemväl bryta
arbetsställen, hvilkas malmer vid försäljningen
gifvit, i förhållande till brytningskostnaden, en årlig
förlast af omkring 28,000 R:dr B:ko, har
behållningen af grufvan så nedgått, att utdelningen for
hvarje af åren 1841 och 1842 till
grufve-intres-senterne icke utgjorde mer än 2 R:dr B:ko på
fjerdepart eller 2,400 R:dr för bela grufvan. Den
af bergslaget för flere år sedan sökta nedsättning
i den höga koppar-räntan, hvilken motverkar de
svagare malmernas tillgodogörande, bar, jemte flere,
för detta bergverk nödige, af bergslaget
gjorde framställningar, varit föremål för undersökning
inom orten af den dertill i nåder förordnade kongl,
kommission. Koppartillverkningen af soffrad slagg
ur äldre varp, har äfven tilltagit och tvifvelsutan
varit förmånlig för näringsidkaren, i anseende till
någorlunda höga kopparpris, i förening med god
afsättning, men äfven stundom skadligt inverkat
på moraliteten bos en del af den ungdom, som af
sofTringsarbetet haft sin sysselsättning. Vid
medlet af år 1843 inträdde dock ett motsatt
förhållande, så att kopparen i allmänhet saknade
efterfrågan, under det priset nedgick till 12—14 R:dr
per skeppund. Den egentliga minskningen i
tillverkningen daterar sig från det stora raset 1687.
Då förändrades helt och hållet grufvans utseende
och bildade den stora öppningen af 200 famnars
längd, 110 famnars bredd och 50 famnars djup,
hvilken nu ligger i dagen under namn af Stöten.
Konster och uppfordringsverk blefvo dervid
förstörde, så att många lotter eller fjerdeparter
blefvo ntan agare. Nuvarande grnfvans djup är 200
famnar. Det vatten, som åtgår att drifva konster
och spel, kommer från trenne mindre sjöar,
kallade Vallorna. För detta grufveverk inrättade
konung Gustaf I vissa ordningar och lotter, de
voro då 20 par; hvart par bestod af 4
half-fjer-dingar, och hvar balf-fjerding af 4 fjerdeparter,
hvilket tillsammans gör 80 half-fjerdingar och 320
fjerdeparter. Konang Carl IX ändrade detta
således, att dervid uppstodo 45 gamla och 20 nya par,
deraf 3 helfjerdingar tillhörde bergsmännen och den
4:de kronan. I konung Gustaf II Adolfs tid hade
begge paren hvar sin egen grufva; de gamla
arbetade i Bondestöten, som var den äldsta, och de
nya i Blankstöten. Ar 1616 voro alla paren 56,
eller 896 fjerdeparter, förutan de 19 par, eller
304 fjerdeparter, som tillhörde kronan, hvilket
gör tillhopa 1,200 fjerdeparter, hvilka utgöra det
närvarande antalet af gruf-lotter. Till dessa böra
äfven flera jernbruk och masugnar, och betalas
hvarje fjerdepart för närvarande med 1,000 R:dr
B:ko. Delägarnes antal är öfver 300, större
delen boende utom orten, och inemot hälften
frun-timmar, hvilket senare gifvit en författare
anledning yttra, alt bergslagen vore på öfvergången till
ett juogfrustift. 1 fordna tider skedde lottning på
grnfstngan eller i grnfrättens närvaro, om parens
ordning att få malm, hvilket kallades dobbla; då
kastades med tärning i ett stort kopparkäril, af
storlek som ett litet bord, och bände då att N:o
75 så snart kunde fa malm som N:o 1, och när
alla paren hunnit få lika utdelning börjades ånyo
med lottning; således, ju mera malm man fick ur
grufvan, och desto fortare det hann igenom
paren, desto oftare skedde dobbel. — Stora
Kopparbergs bergslag bar egen styrelse, under en
bergsbauptmans ordförande. Dess enskildta
jernverk, eller bruksbolaget, ledes af en direktion i
Falun. Dessa verk, efter band anlagde eller
inköpte af bergslaget, äro: Svartnäs bruk, Nåraåns
bruk, Råsshyttan, Korså, Snöå, Andersfors och
Eriksfors bruk, Avesta koppar-och jernverk, Ågs,
Tanså och hälften i Löfsjö masugn, hvartill höra
betydliga jerngrufvor, särdeles vid Windtjern i
Svärdsjö. Vid Kopparbergs grufva äro många
byggnader uppförda, en stor del af sten, såsom
verkstäder, embetsrum, boställen, m. m.; men sjelfva
grufvan är sä i aftagande, att den nära nog blott
drifves för privilegiernas skull, och snart endast
blir en historisk märkvärdighet, ty efter
nuvarande försäljningspris å malm, visar sig, att
fjerde-partsägarne hafva af grufvan nästan ingen afkomst.
Fördelas den verkliga vinsten pä den uppbrutna
malmen, bar bolaget icke baft mera än 2 sk.
behållning af hvarje uppfordrad tunna malm. I Juli
hvarje år är allmän bolagsstämma med
intressenterna, dä förvaltningen granskas och nya förslager
framlemnas. Enheten i administrationen synes
rubbad derigenom, att grufvan bar en egen, och
jernverken en egen styrelse. Den som hör talas om
Stora Kopparbergs bergslag, eller köper en
fjerdepart, föreställer sig naturligtvis|, att allt arbete
sker gemensamt, för att erhålla största möjliga
vinst till utdelning. Motsatsen är dock både
synbar och förvånande, då man vid nogare
granskning finner, att bär ej blott är bolag i bolag,
utan ock ej mindre än fyra serskildta, som hvart
och ett arbetar på sitt intresse, och snart sagdt
ingen på det gemensammas. Af dessa äro,
hvilket icke uppenbart motsäges, fjerdepartsägarne de
egentliga delägarne, och hvilka hedras med
namnet att äga det man kallar Stora
Kopparbergslaget; men dertill komma äfven bergsmän,
hytteägare och bergfrälse-jordägare, hvilka alla både
gemensamt och hvar för sig inkräkta på
fjerde-partsägarnes rätt och bästa. För närvarande
delas den uppfordrade malmen i vissa hopar, hvilka dels
säljas på auktion, till betäckande af allmänna
utgifter, dels utdelas till fjerdeparts-innehafvarne och
utsmältes af s. k. brukande bergsmän vid deras
byttor. Ett sammanbruk för bela bolagets
räkning bar ej kunnat bringas i gång. En
förvandling af skatten samt indragning af den stora
em-betsmanna-staten, hvilken ännu är lika talrik, som
då grufvan gaf fyrdubbel afkastning, har ej heller
kunnat åstadkommas, oaktadt bergslaget bar en
egen representant vid riksdagarne. — Till grufvans
eller Kopparbergets historia hör äfven, att den
äldsta kända handling, hvari Kopparberget förekom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
