- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Andra delen. H - M /
436

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Knippelskär ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

436

Konvoj.

Koppar.

andakt och privat-oppbyggelse, hvilka kunnat
förarga dem, som ej känna sig behöfva
gudaktigbets-öfningar, förutan den yttre kultens formalism. I
detta plakat är tydligen frågan om
"sammankomster till en serskild gudstjenst", hvilken definieras
vara "i privata och enskildta bus, män och qvinkön,
gamla och unga, kända och okända, få eller
flera, skola hafva frihet att sig samla och tillhopa
komma, allt nnder förevändning, att bruka sin
andakt och enkannerliga gudstjenst, den der med de
vanliga sön- och helgedagars texters predikande
utläggande i böners och nya bönesalts förklarande",
det förklaras hvarken för nyttigt eller
oundgängligt. Häremot sattes böter; men presterne ålades,
att, för tillfredsställande af gudstjenst-behofvet hos
folket utom det kyrkliga, esomoftast besöka sina
åhörare i deras hus eller sammankalla några bus i
staden eller byar på landet, för att föra dem till
den rätta salighetens grund och kunskap, nb. utom
hvad som kunde ske ej blott i den rituelt
föreskrifna offentliga gudstjensten, utan ock i do
vanliga katechismi-förhören. Plakatet stadgar således
privat-konventiklar eller enskilda af religiös afsigt
af presterna föranstaltade extra sammankomster,
för att förebygga folkets gående på egen band
i detta afseende. Derjemte bjuder plakatet, att
sträng hand skall hållas mot alla osedligbeter på
helgedagame, enligt kongl, stadgan om eder och
sabbatsbrott af d. 17 Okt. 1687. Hade plakatet
hållits rätt af vederbörande myndigheter, så hade
Svenskar säkert aldrig gjort sig skyldige till dess
hårda straffbestämmelser, 14—21 dagars fängelse
vid vatten och bröd, samt vid tredje förbrytelsen
två års landsförvisning, för dem som hålla eller
tillåta och 40, 80 till 120 mark s. m. för dem
som bivisla — ofta en uppläsning af ett
bibelkapitel i en väns hus.

Konvoj kallas det beskydd, som handelsfartyg
nnder krigstider åtnjuta af vissa dertill utsedde
örlogsfartyg. Sjelfva den af krigsfartygen
skyddade handelsflottan kallas äfven konvoj.

Konvoj-kommissariat. Rikets ständer
före-skrefvo, i början af frihetstiden, att en viss afgift,
under namn af extra licent, skulle erläggas af
inkommande och utgående varor, för att bereda
tillgångar till sådana konvojer, som ansågos
nödvändiga under Barbaresk-staternes sjöröfveri på
Medelhafvet. Den styrelse, hvilken förvaltade dessa
medel, fick namn af konvoj-koinmissariat. Det hade
sitt säte i Götheborg; dess ledamöter voro dels
kronans tjenstemän, dels ständernes fullmäglige.
Politiska traktater förändrade sedan förbållandet,
så alt det som förut åtgått till konvojen
användes till presenter åt de Afrikanska
sjöröfvare-sta-terna. Kommissariatet flyttades till Stockholm 1742;
dess tillgångar visade sig otillräckliga, helst
deraf äfven skulle bestridas kostnaderna för
beskickningen i Konstantinopel och konsulerne i
Medelhafvets hamnar. Extra licenten blef till och med
tredubblad och ständerne måste icke desto mindre
lät a afskrifva den skuld, uti hvilken kommissariatet
rakat bos banken. Det upphäfdes 1790; men
återställdes 1797. Under mellantiden förvaltades pen-

ningarne af stats-kontoret, och de öfriga
göromå-len sköttes af en kommitté. Efter föreningen med
Norrige bar en Norrsk ledamot inträdt bland de
Svenska och brödrariket delar kostnaden.
Afgifterna hafva i senare tider undergått betydliga
förändringar. De bestämdes ännu, efter 1825 års
kon-voj-taxa, till en viss afgift efter varornas värde;
men år 1831 antogs en annan beräkningsgrund,
nemligen tulltaxan, så att konvoj-afgiften blef cn
viss procent af tullen och tullfria varor äfven
befriades från konvoj-afgift; varor, som lades på
nederlag eller kredit-upplag, voro också derifrån
undantagne. Inkommande varor erlade ifrån fem
till femton och utgående ifrån femton till femtio
procent; men för varor, hvilka fraktades på ofria
fartyg förhöjdes afgiften med fyratio procent vid
införsel och femtio vid utförsel. År 1833
nedsattes konvoj-afgiften för utgående varor till
hälften och år 1835 befriades utförselhandeln belt och
hållet derifrån. Samma år stadgades äfven, att den
återstående konvoj-afgiften, nemligen för
inkommande varor, skulle beräknas till tio procent af
tullen för alla slag af varor, och öfverskottet af
inkomsterna användas till handelns och sjöfartens
utvidgande och befrämjande, så väl inom som utom
riket. Sjelfva benämningen af konvoj-afgift
försvann, och i dess ställe benämnas dessa medel:
afgift till bandels- och sjöfarts-fonden (se delta
ord). Under konvoj-kommissariatet står så väl
Sveriges enskildta händels- och sjöfarts-fond, som ock
Sveriges och Norriges gemensamma fond, till hvilken
Norska statsverket årligeu bidrager med 15,000
Norska specier, eller omkring 40,000 R:dr B:ko.
Denna senare fond ägde 1843 en behållning af
105,764 R:dr. Utgifterna under året hade
uppgått till 218,187 R:dr.

Hopuiannus, den femte biskopen i Upsala,
hvilken, efter den helige Henriks mord år 1157,
upphöjdes pä dess lediga stol, hvilken ban dock ej
innehade längre än till år 1162, emedan sorgen
öfver konung Erik den heliges död skall hafva lagt
honom i grafven. Då konungen under gudstjensten
blef öfverfallen af Henrik Skatelärs son, Magnus,
förrättade Kopmannus messan.

Kopp af. Under den sinnesyra, som ofta påkom
Erik XIV de senare ären af hans regering, påstod
ban sig frestas af en ond ande, som bette Kopp af
(hufvudet af).

Hoppar, en elektroposiliv metall, som varit känd
sedan urminnes tider och långt före jernet. Den
förekommer i naturen dels gedigen, och stundom
i ganska stora massor, särdeles i Amerika och
Australien, i mindre massor äfven i Falu grufva,
dels på flerabanda sätt mineraliserad, genom förening
med syre och svafvel. Med syre förekommer den
både såsom oxidul och oxid; den förra i fritt
tillstånd, under namn af röd kopparmalm,
kristalliserad, ofla utmärkt skön till färgen och
genomskinlig, och då fullkomligt ren, stundom mekaniskt
blandad med jernoxidbydrat, nnder namn af
teget-malm, i anseende till färgen; den senare
förekommer dels i fritt tillstånd, under namn af
koppar-svärta, men vanligen i förening med syror, särde-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:11:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/2/0436.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free