Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jul ... - K - Kabbelök - Kabelgatt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jlfne.
HatbelOk.
319
kon på Ranehed", hvarmed han förstod Jörlanda
kyrka. Slutligen bad ban en af sjömännen räcka
sig banden, pä det ban måtte få pröfva huruvida
det fanns någon styrka i Bohusländoingarne då för
tiden; men denne glödgade i stället en båtshake
och räckte jätten, som hopkramade den under ett
föraktligt yttrande öfver Bohusländningarnes
aflönande krafter. Jörlanda sockens fornlemningar
inskränka sig till några grupper af jordhögar, i
hvilka man för flere år sedan träffade hvarjehanda
småsaker af guld, några bautahällar och kiströr,
samt en stenkista, kallad altaret. Af
naturbildningar Gnnes en större grotta, kallad Bolmevattens
kyrka och en mindre med namnet Tjufbålet, der
ett röfvareband haft i förra seklet sitt tillhåll,
till dess det utrotades af en bonde, vid namn
Östen, från gården Lind. Socknen består af 42 | mtl.
och bar omkring 1,700 invånare. Dess areal
utgör 13,747 tunnl., af hvilka 350 äro sjöar och
kärr. Adr. Kongelf.
JOme, ett bärad af Wermlands län, angående
hvars upprödjande och befolkande Fernow i sin
"Beskrifning öfver Wärmeland", anför att en vid
namn Göthe anlände till denna trakt med en hop
folk, "till sà stor myckenhet, alt de upptogo för
sig sjelfva ett belt bärad, invid gränsen af
Solöar, dit Olof (Trätelja) dem anviste." Denne
Göthe var tvifvelsutan en qvarlefva af gamla
Götbi-ska konungastammen och Olofs frände. Efter
honom blef häradet kalladt Göthes-hdrad, hvilket sedan
blifvit ömsom kalladt Thjusse-, Justes- och
Jösses-härad. Göthe lärer varit Westgöthe; men större
delen af hans folk Skåningar, och skola
Jösse-bäringarne (Jösse härads invånare) härstamma från
dessa senare. Fernow anför härom: "Öfverst i
Skåne ligga 2 härader, Östra och Vestra Göinge.
Dess inbyggare äro i allting de andra Skåningarne
olike, och kunna icke en gång trifvas med dem i
omgänge. Språk, seder, klädedrägt, sinnelag
hafva de hvarken med Skåningar eller Småländningar
lika; och icke i bela riket, utan med Jössehäringar
allena, såsom ock namnen på deras stambygder äro
af en uprinnelse, och på deras språk är ingen
märkelig skillnad. Både män och qvinnor äro hos
båda lika klädde. Lika i sinnelag och
uppförande, så att ingenting är vissare, än att desse äro
af en stam." I Jösse bärad finnes få
minnesmärken efter hednatiden, likväl tillräckligt för att
utvisa alt orten redan då varit bebodd. Bergs gård
synes ostridigt hafva varit detta härads hedniska
böfdinga-säte, der också Göthe förmodligen bott.
Häradet innefattar Arvika köping och socknarna
Arvika, Gunnarskog, Elgà, Ny, Brunskog,
Magn-skog, Böda, Köla och Eda, samt består af 178
mtl. med 25,048 invånare. Märkligaste ställen äro
jernbruken Adolfsfors, öfre och nedre,
Brunsbergs-verken, Elgå, Fredros, Rexed, Helgeboda,
Segerfors och Sällboda. Häradets areal utgör 378,226
tunnl., af hvilka 52,660 äro sjöar och kärr. Jösse
och Nedre Frykdals härad utgöra tillsammans ett
fögderi och en domsaga. Inom häradet finnas 125
rotar af Wermlands regemente.
Jttaae, ett kontrakt af Carlstads stift, beläget in
om Wermland, innefattar två konsistoriela pastorat
af 2 kl., nemligen: Arvika med Gunnarskog, Elgå
och Ny, samt Köln med Eda, Jernskog och
Skillings-mark. Kontraktets folkmängd är 21,427 personer.
Jttaae Rriksson, fogde öfver Westmanland och
Dalarne. (Se: Eriksson.)
Jüsae, Lille* en af Dackes förnämste höfdingar,
utmärkt för sin tapperbet och ordhållighet, samt
äfven derigenom, att han bade tolf tår och tolf
fingrar. Omsider stupade ban, jemte många af
sine män, vid en träffmng i Småland, emot Lars
Siggesson och Johan Thuresson.
Jiisslunda, annex till Sunnersberg, beläget i
Kållands härad af Skaraborgs län, £ mil N.V. från
Lidköping, vid Wenern. Kyrkan är af okänd
ålder, byggd af sten. På vestra gafveln har varit
en dörr, kallad Dalbo-dörren, emedan de första
kristna på Dalsland kommit hit att förrätta sin
gudstjenst. Denna dörr har i senare tider blifvit
igenmurad. Här skall fordom varit ett afgudabns.
I socknen märkes: Aspelds, 1 mtl. säteri. Jernevng
eller Villa Gtacomina, J mtl. säteri, har en
förträfflig utsigt öfver Kinneviken af Wettern,
Kinnekulle, Kinnefjerdings härad och Lidköping.
Gården har en prydlig byggnad. Här finnes ett dyrbart
bibliothek, vackra anläggningar af löf- och
fruktträd, utom de här till ymnighet vildt växande
träd, jemte alléer och häckar af älskog;
alltsammans bildar en Engelsk lustpark. Inom ängen
står ett lusthus af sten i antik stil. Majoren,
grefve Gust. Piper, som ägde det 1833, lät till
minne af sin aflidna maka, friherrinnan Jacquette
Du-riez, kalla stället Villa Giacomina. — Socknen
innefattar 22 J- mtl. och bar 545 invånare. Dess
areal utgör 3,217 tunnl. Adr. Lidköping.
K.
■i. Denna bokstaf uttalas, Jiksom det Italienska c,
hårdt framför vokalerna a, o, u och d, men lent
framför de öfriga, såsom tje, tji, tjy, tjä och tjö.
Denna sistnämnda regel gäller likväl endast i
första stafvelsen af orden, hvaremot bokstafven
uttalas hårdt framför samma vokaler i de följande
stafvelserna, så att det t. ex. heter icke, ej ittje,
mycket, icke myttjet, o. s. v. Man har i senare
tider börjat skrifva med k äfven sådana
fremmande ord, som ursprungligen blifvit skrifna med c,
såsom konsul, kollegium, m. fl.
HabbelUk, kalfleka, kabbeleka, mjölkros,
mjölk-blomster, trimjölksgräs, fölungsfötter, smörfärga
(Cailha palustris), en mångårig växt, som före-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
