Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inlösen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jern.
Jern.
275
den andra eller räckare-härden, verkställes jernets
nträckning. Half-vallon-smidel. Detta sätt att
bereda ämnesjern, hvilket brukas vid Söderfors
ankarbruk, synes vara sammansatt af tvenne andra
metboder, nemligen koksmides- och
vallon-processen, af hvilka det förnämligast liknar den förra,
med några få undantag, till bela arbetssättet, och
med den senare äger det ingen annan likhet, än
deruti, att smältning och färskning förrättas nti samma
och ej i serskild härd, till beredande af ämnen för det
der brukliga grofsmidet; ehuru äfven vanligt
stàng-jern beredes på samma sätt under det smältning,
färskning och räckning då ske i samma härd. Det
tackjern, som för detta smide anses vara bäst och
mest lättgånget i härden, är så väl det så
kallade hayelsatta, eller som uti brottet är hvitt med
tätt, liksom inströdda mörkare kis-korn (hagel);
som ock isrands- eller askrands-jern, hvilket uti
brottet är hvitt med en grå kärna midt uti tackan.
De tecken hvarigenom förenämnde sorter tackjern
åtskiljas, äro: att det lagomsatta eller hagelsatta
har öfra ytan nppfylld med små ibåligheter, eller
liksom sönderspruckna blåsor; det råa eller
nöd-satta, tjocka kanter och öfre ytan jemn; samt det
/(irska eller hàrdsatta, hvassa kanter, öfre ytan
an-lupen och uppfylld med små ojemnheter liknande
koppärr. Med Tysk-smide förstås bär i Sverige
egentligen kok- och [àrsksmide, hvarvid tackjernets
smältning, och de ifrån föregående skift erhållna
smältstyckens uträckning, verkställes i en och
samma härd och på samma gång. Härden härtill
måste således till alla delar vara större och djupare
än till vallonsmidet. Färsksmidct synes allt ifrån
början hafva egentligen utgjort det så kallade
Tysk-smidet, att sluta af historien och uppgifter
om Tyska staternas malmer och
jerntillverknings-sätt, samt deraf, att jernets färskning genom
kokning tillförene varit okändt på utrikes orter, och
troligen blifvit en tillfällig påföljd af våra mindre
lällfärskande och mera kolbundna tackjerns-sorters
förhållande i härd, att ej, utan en föregående
tydlig jäsning eller kokning, öfvergå till så mycken
smidighet, att jernet sammansvetsas till färskjern.
Uulsmide, hvilket äfven räknas till Tysk-smidet, är
ej annat än ett för högre vecko-tillverkning
uppdrifvet färsksmide, der tackjernet redan under
ned-smältningen, utan kokning eller serskild!
forskningsarbete, får sammanrusa till en fast massa eller
bul, hvilken, efter svalning, kan omvändas och göras
till smälta. Det nyttjas allmänt så väl till
stång-jerns- som ämnesjerns-beredningen i Wermland,
Grythyttan, på Dalsland och flerestädes. Det
erfordrar ännu mera färskande härdställning samt
väl-artadt, satt och lätlfärskadt tackjern, än
färsksmidet. Härtill äro också Persbergs, Nordmarks,
Tabergs, Finnmåsse och Långbanshyttc malmer i
Wermland ej mindre godkände, än Dannemora
malmer för vallonsmidet. Puddlings-processen är en
Engelsk uppfinning, och består deruti, att med
lågan af stenkol i vanlig reverbcr-ugn smälta och
färska tackjernet. Försök härmed hafva blifvit
anställda vid Skebo bruk, på bruks-societetens
bekostnad. Lancas/iire-smidel skiljer sig från vallon-
smidet egentligen endast deruti: att, vid det
förstnämnda, äro bärdarne ändamålsenligare
konstruerade, tackjernet gjutet i smärre stycken och
uppvärmdt före nedsmältningen, samt att lupperne,
genast efter sammanslagningen, öfverlemnas åt
räc-karbärden. Det kan ock med skäl anses såsom ett
förbättradt vallonsmide, och har under loppet af
åren 1833 och 1834 spridt sig från Bäckafors
bruk på Dalsland, der det först användes.
Morell-ska eller Svabsverks-smidet uti ovala ugnar, uppfanns
år 1830 af öfver-smedsmästaren J.P. Morell, och
är ett ifrån de vanliga smides-processerna
afvikande sätt, bestående deruti, att låta larskningen och
räckningcn ske för en och samma härd; men
smält-göringen för en serskild, dit färskjernet, efter
fulländad räckning och färskning, öfverföres ifrån
räc-karhärden. Denna method, som allt ifrån år 1831
oafbrutet blifvit begagnad vid Svabensverks bruk i
Helsingland, bar gjort att det derifrån lemnade
stångjernet intagit ett förmånligt och utmärkt rum
i allmänna jernbandeln. Ibland senare tiders
upptäckter för jernberedningens fullkomnande, intager
begagnandet af varmbtdsler för smidet onekligen
ett af de vigtigaste och mest anmärkningsvärda rum.
Det kan till och med anses hafva gjort epok i
nämnde yrke, och utgör grunden för en miingd
nya förbättringar, så väl i verkstädernas
byggnadssätt, som till besparande af råämnena. Man
anser sig, genom denna nya method, vid malmens
nedsmältning vinna T’v i tid, 34 proc. besparing i
kol och ti proc. besparing i malm, utom andra
förmåner. — De förnämsta förändringar uti godt
jerns lynne och smidbarhet, ehuru mångfaldiga de
äro, så väl genom malmernas art, som fast mera
genom smedens behandlingssätt, torde kunna
innefattas under följande indelning: jemnbårdt och tält,
är det aldra yppersta; styft och hållfast jern, som
både kallt och varmt fordrar mera smidning,
valsning och arbetning än det föregående, och är i
brottet mera fingnistrigl samt ljusgrått; hårdt och
sprödt jern, hvilket efter inhuggning afbräckes vid
första slag och som väl kan böjas åt en led, men
brister vanligen med en stark smäll när det
brytes tillbaka; mjukt och hållfast, hvarmed förstås
segt jern, som ger sig lätt för hammaren, både
kallt och varmt, hvaraf det kallas mjukt som bly,
och hvilket kan länge smidas och valsas kallt utan
att spricka; mjukt och sprödt, eller korllàyiyt jern,
som väl kännes mjukt för hammare och fil, men
tål ej mycken brytning, ej heller annan påkänning,
innan det brister. Med oarladt jern förstås
egentligen det som är förenadt med sådana fremmande
ämnen, hvilka, i mån af deras mängd, förändra
dess smidbarhet och öfriga egenskaper, och som
förorsaka att det får namn af rödbrackt eller
kall-bräckt. Rödbräckt är jernet, då det vid
mindre grad af hetta än väll- och hvitvarmt, eller
såsom ljusrödt och rödvarmt, smular sig under
hammaren, brister eller antager mer och mindre
djupa tvärbrakor, särdeles i kanterna. Kallbräckt
jern deremot kan med lätthet smidas och valsas,
samt höjas, vridas och sträckas, så länge det är
hvit- och rödvarmt, samt är då mer än van-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
