Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inlösen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
258
Iserhjelin.
Iitraini
Iserkjelm, Beata Maria, född Frank, våren
skicklig miniatur-porträttmålarinna, född 1739,
död 1826.
Isle, Lilla, annex till Östra Torp, beläget i
Wemmenhögs härad af Malmöbus län, 3} mil
V.S.V. från Ystad, vid hafvet. Här märkes Bäste,
fiskeläge, med 19 gatuhus, belägna vid sjökanten;
åboerne idka fiske och finnes här äfven
kalkstensbrott. Socknen består af 13 £ mtl. med 660
invånare. Af dess areal 1,666 tunnl. äro blott 2
kärr. Adr. Malmö.
Islandslaf, Islandsmossa, hedelaf eller mossa
(Ce-traria Islandica), en lafart, som växer på marken
i skogar och på ljunghedar, ju längre norrul desto
ymnigare och allmännare, isynnerhet i fjällbygden,
och är den nyttigaste af alla våra lafarter, i
anseende till sin stora bält af lafslärkelse, hvilken,
såsom födoämne, fullkomligt motsvarar den vanliga
stärkelsen, i följd hvaraf lafven ock framför
något annat ämne kan och bör användas till
nödbröd. Jemte stärkelsen innehåller dock lafven
äfven åtskilliga andra ämnen, alla för helsan
oskadliga, och deribland ett eget bittert ämne kalladt
lafbitter eller cetrarin, som ger den en obehaglig
bäsk smak; men detta ämne kan bortskaffas
genom Ufvens blötning uti svag lut, helst af
pottaska, eller i brist deraf fullkomligt klar
spisaske-lut, hvaruti den lemnas 12 till 24 timmar och
sedan ytterst väl afsköljes med vatten samt torkas,
då den kan förmalas till mjöl, hvilket ganska väl
låter använda sig till gröt eller välling, men
ännu bättre egnar sig till förbakning tillsammans
med annat mjöl. Den ymniga tillgången på denna
laf borde göra alla andra nödbrödsämnen
umbärliga, samt kunskapen om dess egenskaper och
sättet för dess användande borde således spridas så
allmänt som möjligt. Den användes äfven ganska
allmänt uti medicinen, isynnerhet såsom födoämne
uti tärande sjukdomar, och då vanligen i form af
gelé, hvilket beredes medelst den på förutnämnde
sätt utlutade lafvens kokning med vatten, och
silning, då aikoket vid kallnandet gelatinerar. Till
en viss grad utlorkadt och sammanrifvet med
kakaobönor ger delta gelé s. k. Islandsmosse-chokolad,
hvilket, framför de flesta andra tillredelser, är
tjenligt för svaga personer. Äfven såsom boskapsfoder
kan den kokade lafven med fördel användas, och i
anseende till dess ej obetydliga halt af färgämne
kan den ock begagnas till husbebofsfärgning.
Ismanstorp borg, på Öland, i Länglöths
socken, nära sjökanten, beväxt med småskog; men
från grunden ännu flera alnar i höjden väl
bibehållen med sina tjocka murar. I anseende till
ålder och byggnadssätt skulle denna borg kunna
hänföras till den tid, då Asbjörn var jarl på Öland.
Orten torde ock fordom hafva hetat Åsbjörns torp;
ty Isman är icke något i norden kändt namn.
Isogæus, Kimon, född d. 8 Dec. 1643 vid
Danviken invid Stockholm , der fadern, Peder Rask, var
bokhållare. Simon antog sedermera sin stjuffaders
namn, blef informator bos biskop Terserus, sedan
bos general-guvernören H. Fleming, 1679 pastor
vid lifregementet, följde Nils Bjelke såsom lega-
tions-predikant till Paris och reste derifrån till
Oxford, blef 1682 hofpredikant bos Carl XI och
tio år senare kyrkoherde i Clara församling i
Stockholm, der ban afled d. 4 Dec. år 1709. Var en
lärd man och en utmarkt predikant. Mun bar af
honom flera tryckta likpredikningar, cll tbeologiskt
Betänkande om liks hemliga begra/ningar, m. fl.
Isp, är ett slags köttkorf, i form af cn tjock
ir-regulier brödkaka, som begagnas af Lapparne. Den
består af sammanbackade hjertan, lungor och det
feta köttet nederst vid sidorna och ljumsken af
rehnen. Denna backinat stoppas in i ett stycke
våm, hvilken klämmes ut i form af en kaka och
torkas. Häraf skär man tunna skifvor och små
bitar i grytan, kokar en liten stund och reder af
med mjöl, så får man en stark och födande välling.
Israelsson, Jakob, erkebiskop i Upsala från
1276 till 1281, då ban frivilligt nedlade sill
embete och tillbragte sin återstående lefnad i
enslig-bet. Dog 1286. Skänkte sin gård Biskopskulla
till underhåll för sex korgossar och anslog cn
ränta till 13:de diakonatet vid domkyrkan.
I stilla väder äro alla goda sjiimän, ett
gammalt ordspråk, hvilket betecknar att man lält
hjelper sig fram under vanliga förhållanden.
Istorp, en socken, med Öxnevalla och Horred,
belägen i Marks härad och kontrakt af Elfsborgs
län och Gölbeborgs stift, 5 mil S.V. från Borås,
3 mil N.N.O. från Warberg. Kyrkan, af okänd
ålder och byggd af sten, är tillökad 1803. I
denna socken märkes sälerierne Kärret, Bratorp
och Bystält. Här finnes en undervisnings-anstalt
stiftad af ad. bäradsskrifvaren G. A. Frölich.
Socknen bör till 1 kl. konsist. Den består af 35 £
mtl. och har 1,515 invånare. Dess areal utgör
5,832 tunnl., af hvilka 785 äro sjöar och kärr.
Adr. Borås.
Istriim, annex till Warnhem, beläget i Walla
härad af Skaraborgs län, mil N.V. från Sköfde,
1 mil O.N.O. från Skara. Här bar fordom
funnits kyrka; men nu mera hafva Istrums
socken-boar gemensam kyrka med Eggby sockens. Ilar
märkes: Olanda säteri, 1 mtl. bar tillhört
slägterne Lilljehök, Bruce, Palm och Svalander. Islrum
Store och Lille gärden , 1 mtl. säteri, är
kapitens-boställe vid Skaraborgs regemente. Socknen
består af 81 mtl. med 395 invånare. Dess areal
finnes inbegripen under Eggby sockens. Adr Skara.
Is&sa, bly- och silfvergrufva i Lerbäcks socken
af Nerikes län, upptagen från ödesmål år 1S09
af ett bolag, hvilket, sedan den erhållna vinsten icke
svarat emot den nedlagda kostnaden, år 1821
upphörde att vidare bearbeta densamma. Vid de
gjorda grufsmältningarne bade man erhållit endast
95 R:dr 14 sk. mynladt silfver och 227 lisp.d
121 skålp:d verkbly. År 1824 bearbetades
grufvan åter och den vunna malmen försåldes till Sala
bergslag; men utan fördel för bolaget. Sedermera
skedde åter grufvebrytning 1826 med större
styrka än förr, en del af den brutna malmen
uppsmältes vid bolagets egen bytta 1827. Grufvan,
som är omkring 15 famnar djup, hvilar för
närvarande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
