Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inlösen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
InqvarleringfkoiinnisaloneUi
Insekter.
251
då detsamma understiger ett fjerdedels mantal, och
dels på det utrymme, som inqvarterings-gifvarens
»byggnader erbjuda; dock att icke värden och
hans husfolk utträngas från sina boningsrum.
In-qvarteringen bestämmes, på landet af
kronobetje-ningen, och i städerna af magistraten, eller af den
myndighet, som, med magistratens och invänarnes
medgifvande, är förordnad dertill, samt vérkställes
på det sätt, att å gårdsporten eller husets vägg
tecknas med krita den dit kommande styrkan till
antal och grad; hvarjemte värden eller, i fall han
ej träffas, hans hemmavarande husfolk underrättas
derom. Do sålunda utsedda qvarteren fördelas
sedermera på kommenderingen af
regements-qvarter-mästaren.
Inqvnrterings-kommissionen i Stockholm, som
har att för hufvudstaden besörja denna
angelägenhet, medlens uppbärande och användande, består
af tvenne ledamöter af magistraten, två af adeln,
sex af ofrälse ståndspersoner och sexton af
borgerskapet.
Inq visitorisk rättegång, ett ord som icke
sällan användes i Svenska rättegångs-handlingar, och
äfven i dagligt tal, för att dermed stämpla någon
domstols förmenta egenmägtiga eller orättvisa
förfarande, och hvilket begagnas kanhända oftast af
dem, som sjelfve icke veta hvad dermed
rätteligen förstås. Vid inqvisitions-tribunalerna, hvilkas
valspråk var misericordia el justitia (barmhertighet
och rättvisa) var vanliga rättegångsättet det, att
den angifne, som genast häktades och hölls i
häkte flere månader eller år, allt som tribunalets
ledamöter funno för godt, innan han ställdes till
förhör, alldeles icke fick veta sina angifvare eller
sina vittnen. Antalet af de senare borde väl vara
7; men till vittnen antogos alla, som kunde
anträffas, utan att dervid gjordes minsta afseende på
deras frejd, eller på jäf, härledde från uppenbar
fiendskap eller andra omständigheter; att tvertom
de, som bekände sig vara medbrottslige, ansågos
för giltiga vittnen; att den angifnes hustru, barn,
tjenstebjon afhördes; men blott de utsagor
upptecknades, som förklarade bonom brottslig; att, om
ban nekade till angifvelsen, användes tortyr; alt
dessa vittnen, som aldrig konfronterades, igenom
hotelser och sträckbänkar förmåddes att anklaga
den häktade, för att frälsa sig sjelfve; att ibland
vittnenas antal äfven räknades den angifne, då ban
genom tortyr tvangs att villna emot sig sjelf, och
slutligen, att i fall ban, oaktadt tortyren,
framhärdade att neka, förklarades han likafullt för
kättare eller brottslig, och öfverlemnades till den
verldsliga magien att dömmas, med den förbön,
att ej bans blod måtte utgjutas, hvadan ock
kättare brändes lefvande, emedan ingen
blodsutgjutelse skedde derunder. — Sverige har visserligen
aldrig haft något inqvisitions-tribunal, likväl
torde ej kunna nekas, att mången af dess fordna
regenter, äfvensom domstolarne, förfarit nog
inqvisi-tonskt.
In«ivisitörn, allmänna trädloppan (Rbagium
inqvisitor), en insektart af trädloppe-slägtet af 5—6
linjers längd; svart, men glest beklädd med gult
eller hvitt, liggande fjun, som åstadkommer en svart
och grå vattring på skalvingarne, hvilka dessutom
hafva tvenne gula vågstreck tvärs öfver disken.
Förekommer i skogar och lundcr, der man ofta
ser bonom krypande uppför stammen af så väl
barr- som löfträd, sökande skadade ställen eller
sårnader på träden, för att deruti lägga sina ägg;
träffas äfven på blommor af rönn, oxel, kassöta,
m. fi.; under barken eller i veden är denna
trädloppa och dess larv ej sällan funnen i sällskap med
boktryckaren, eller någon annan art af
trädborre-slägtet.
Inryinningsbref, äfven åbobref, kallas det
nt-slag, hvarigenom landshöfdiuge-embetet i laga
ordning gifver en hemmansbrukare äborätt å ett
kronohemman. När åborätlen å ett hemman är ledig
genom sista åboens död, utan enka och
bröstarfvingar, kungöres ledigheten i häradet, och
närmaste slägtinge har då företräde till inrymningsbref.
Äfvenså om en åbo vill öfverlåta hemmanet till
någon annan än nästa arfvingen, måste sådan
kungörelse äga rum, på det de mera berättigade må
kunna anmäla sig.
InrOsniugsjord är en benämning, hvilken
förekommer isynnerhet vid skiftes-förrättningar.
Såsom inrösningsjord räknas: tomtplatser, trädgårdar,
åker, äng, med ett ord odlingsbar jord, i motsats
emot afrösningsjord, såsom den öfriga marken
benämnes. Förrän skifte får verkställas, måste
in-rösningsjordens omfång bestämmas, i förhållande
till den öfriga marken. 1 fråga om af- och
in-rösningsjordens särskiljande, tillhör beslutande
rätten skiftesmannen och godo männen; men uppstår
tvist om denna sak, kan den serskildt underställas
ägodelningsrätten, icke, såsom förbållandet är med
vissa andra skiftes-frågor, blott i sammanhang med
skiftet i sin helbet.
Insbruck, hufvudstad i Tyrolen, är i Svenska
historien märklig derigenom, att drotlning Christina
i dess domkyrka d. 3 Nov. 1655 offentligt afsvor
Lutherska läran och antog den katbolska.
Insegel eller sigill brukar vanligen bifogas
underskriften på dokumenter af juridisk natur. Likväl
är detta, åtminstone i de flesta fall, icke
föreskrif-vet såsom en nödvändighet. Förfalskning deraf
straffas med böter, skade-ersiiltning, när sådan kan
komma i fråga, och årans förlust. — Vanligen
anses insegel liktydigt med sigill eller signet; inen
af en rättegång, som år 1496 fördes inför konung
Hans och Danska rådet mot en herr Fedlou
Eriksson, hvilken ej ville erkänna sonens fullmagt,
emedan den endast var försedd med faderns signet
och hvari det utslag fälldes, att "signet gäller
lika med insegel, när vapen och namn är deröfver",
inhemtas, att med insegel menades de under bref
och dokumenter hängande sigiller, hvaremot de på
brefven tryckta kallades signeter.
Insekter, yrfän (Insecta), utgöra en egen klass af
djurrikets andra underafdelning, leddjuren. De
hafva 2:ne andedrägtsrör, tracbéer, längs åt
kroppens begge sidor, öppnande sig utåt sidorna
genom andhål, samt hufvudet fritt och rörligt
framom kroppens första led. Deras blod är färglöst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
