Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handtverk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
92
Helsingborg.
Helainge.
städer, af 4:de klassen, belägen vid Öresnnd, 58 ’r
mil från Stockholm. Den förmenas vara anlagd af
Helsingarne, och deraf fått sitt namn, eller ock
att staden af Öresund, fordom kalladt Helgesund,
blifvit nämnd Helgesundsborg eller Helsingborg.
Enligt en saga skola Helsingarne, vid tiden af
Blot-svens uppresning mot konung Inge, hafva
begagnat det anarkiska tillståndet i landet, för att göra
ett ströftåg inåt Öresund, der de inkräktat
sjöstranden pä ömse sidor om sundet, och kallat,
efter sin hembygd, staden på Svenska sidan
Helsingborg, och den på den Danska Helsingör.
Deras anförare skall hafva varit Ibjörn, som aflidit
derstädes, och till hvars minne en runsten finnes
rest vid Wahlbo i Gestrikland, med denna inskrift:
"Ithilora lät rista sten denna äptir Ibjörn, son sin,
som var höfdinge Ilelsingarnes och vann Seeland
allt. Sven och Arnfaster och Ainviter, dessa bans
följeslagare, gjorde grafhög åt Ibjörn, som blef
död i Öresund. Gud hjelpe hans sjjil och Guds
moder! Runorna ristade Hurmor." Staden omtalas
redan af Adamus Bremensis, hvilken lefde år 1060.
Den har i äldre tider legat på en höjd norr om
den nuvarande, hvarest gamla slottstornet Kärnan
ännu qvarstår; men efter vattnets minskande
blifvit flyttad närmare sjöstranden, hvilket styrkes
deraf, att man i senare tider funnit kölar af skepp
i jorden, samt jernringar inslagne i bergshällarne
tätt under backen norr om staden, som således
tyckes då hafva varit en gräns för hafvet. Staden
har fordomdags haft vida större anseende än den
nu äger, att sluta af de mänga möten bär varit
hållna, såsom i trettonde århundradet ett uuder
Lundensiske erkebiskopen Petri ordförandeskap, och
af de betydliga lån, hvilka, enligt historiens
vittnesbörd, blifvit af staden lemnade åt Kongl. Maj:t och
kronan. Ilvitfeldt förmenar slottet vara uppfördt
af konung Frode, vid Kristi födelse, och andra af
konung Erik af Pomern omkring år 1425, hvilket
synes troligare, och vid hvilken tid staden äfven
från sitt förra ställe flyttades nedanför höjden,
derifrån öfverfarten till Helsingör utgör omkring
£ mil. Helsingborgs fordna slott har varit
omgifvet med tre murar, rundlar, torn och grafvar.
Tid efter annan har staden genom krig och
oroligheter förlorat sin storhet, och har af det
gamla fästningsverket endast öfrigt tornet Kärnan,
hvaraf öfre delen ar förfallen, och för närvarande
521 alnar högt, bygdt i fyrkant, 26 alnar på
hvar sida och afdelt i fem våningar. Detta torn
füregifves vara uppfördt för 1,500 är tillbaka eller
i Svea konung Fjolners tid, i tredje århundradet.
Många vigtiga tilldragelser, som intaga ett rum i
Svenska historien, hafva timat i denna stad. Hit
höra: den år 1310 mellan Sverige och Danmark
afslutade freden. Den 20 Juli beslöts, att riket
skulle delas emellan konung Birger och bans
bröder, då konungen skulle behålla norra Sverige till
och med Östergöthland, Finland oeh Gottland; men
det öfriga af riket tillfalla Erik och Waldemar.
Emellan Sverige och Danmark återställdes allt på
den fot det förut varit. — Den 22 Juli 1343
bekräftade konung Magnus Eriksson freden med Ly-
beck härstädes, då det fastställdes, att all å
ömse sidor tillfogad skada skulle glömmas, fångarne
frigifvas och bansestädernas privilegier stadfästas.
— År 1354 hölls här ett möte mellan konung
Magnus och Waldemar af Danmark. Detta var vid
Mi-chaels-messan. — År 135» afslöts bär, på andra
söndagen i fastan, en förlikning mellan konung
Magnus och hans son. — År 1359 blef staden
belägrad och intagen af konung Waldemar. — Är
1394-i Augusti voro sändebud från alla tre nordiska
rikena här församlade, för att öfverlägga om
AI-brekts befrielse ur sin fångenskap; men mötet
afbröts genom en uppkommen tvist mellan Danskar
och Tyskar, hvilken urartade till slagsmål samt hade
till följd, att bansestädernas fullmägtige, som
äfven infunnit sig bär, reste sin väg. — Staden
uppgafs af öfverste-löjtnant Hästesko natten emellan
d. 3 och 4 Juli 1676 åt Danskarne; men
återtogs d. 13 Dec. af general-majoren Schultz, efter
14 dagars belägring. — I Juni månad 167S lät
kommendanten derstädes, Carl Härd, narra sig
genom falska bref, skrifna i Carl Xl:s namn, att åter
öfverlemna platsen åt fienden, som innehade
densamma till fredsslutet. — Här stod d. 28 Febr.
1710 det namnkunniga slaget, hvari Stenbock med
en bär, till större delen af oöfvad allmoge, slog
Danska arméen, hvilken dervid förlorade 4,000
döde, 3,000 fångar, 29 kanoner och hela lägret.
På Svenska sidan stupade 807 man och 2,088
blefvo särade. Några få föllo i Dansk
fångenskap, hvaribland general Burensköld, som
anförde venstra flygeln. Danske konungen var med
skäl missnöjd med sine generaler, och Rantzau
och Rewentlou fingo genast afsked. Detta var
den sista stora drabbning, som förefallit på Svensk
botten. Den 6 Jan. 1448 afled härstädes konung
Christoffer af Bäjern. — Till senare tiders
märkvärdigheter, för hvilka Helsingborg varit
skådeplatsen , hör kronprinsen Carl Johans landstigning
härstädes d. 20 Okt. 1810, då han för första
gången beträdde Sveriges jord. — Staden har en
kyrka, kallad Marie kyrka, och är jemte
landtförsam-lingen, samt socknarne Wälluf och Raus ett
regalt pastorat af 1 klassen. Offentliga inrättningar
äro en trivialskola, samt dessutom en
lankaster-skola, sparbank, postkontor, sjötullskammare och
paketbåt-inrättning. Stadens näringar äro
jordbruk, handel, handtverkerier, sjöfart och fiske.
Handtverkarne uppgifvas vara ovanligt skickliga.
Folkmängden uppgår till 3,011 persoucr. Staden
bar 311 hus och tomter och 1,208 tunnland den
tillhörig jord. Marknader hållas härstädes i Mars,
Juli och Oktober månader. Garnisonen utgöres af
en sqvadron af kronprinsens husar-regemente, som
tillika har sin kommendant.
Helsingborgs landsförsamling, omgifver staden
och innefattar 16f mtl. med 1,000 invånare på en
areal af 6,179 tunnl., af hvilka 6 äro sjö och
kärr. Här märkas: Vestra Ramlösa, 3|- mtl. med
belsobrnnn (se: Ramlösa); Fählsjö, 1 mtl. frälse,
är välbebygdt.
Helsinge • träffningen vid. Denna ägde rum d.
18 Sept. 1808. Svenska styrkan,’ under befäl af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
