Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handtverk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
86 Helige Anda kyrka»
Hellefors*
motståndare, hvilken, år 1528, utfärdade etl bref
till konung Gustaf I, hvari han tadlade
religionsförändringen och yttrade sin fruktan, alt stora
vådor förestodo riket, hvarvid ban åberopade S:t
Brigittas spådomar. De katholskt sinnade Svenske
biskoparne drogo försorg, att detta bref blef spridt
kring laudet; men Olaus Petri utgaf en skrift till
dess vederläggning.
Helige Amin kyrka» den större, var en af
Wisby städs fordna kyrkor, i norra delen af
staden, deu blef nedbränd och bar sedan stått utan
tak, samt är liksom de öfriga ruinerna, inspärrad
af lador och uthus. Den har varit en bland de
minsta iuora stadens murar; men kanske den
märkvärdigaste och skönaste. Sjelfva kyrkan är
uppförd af stor och välbuggen sten, åttkantig och
består af trenne våningar. Den blef byggd år 1046,
och har tillhört det nära derintill liggande ännu
äldre hospitalet. Mao vet ej med säkerhet om
den blifvit förstörd 1509 eller 1610, då bela
hospitalet nedbrann.
Helige Anda kyrka, den mindre, stod så godt
som vägg i vägg med den ofvannämnde. Hon
kallades efter hospitalet, Heilig Geist, hvilket
folket förändrade till Hette-Gest, och annat namn
kände det ej. Sedan hospitalet, genom 1610 års
brand, var lagdt i aska, stod det nystan öde, till
dess landshöfdingen Jens Höyg fick Gottland i
förläning. Han lät år 1628 icke allenast reparera
hospitalets byggnader, utan äfven af sten uppföra
en ny hospitalskyrka, som kallades Helige Ands
kyrkan den mindre. Den var helt liten samt
underhölls på hospitalets bekostnad. Kyrkan förföll
och blef slutligen nedrifven.
Heliglioliiieu, en liten ö vid Wamblingbo pä
Gottland. På denna holme märkes berg, urbålkade
såsom salar och kammare.
Hella, Johan, riksantiqvarie och en om
samlandet af Sveriges gamla handlingar ganska
förtjent man, var född i Stockholm den 25 Juli 1679
och dog der den 16 Fehr. 1753. Han var år 1713
med vid riksarkivets flyttning till Örebro, då det
var nära att gå förloradt på Iljelmaren (se:
Drake, Nils von), och tjenstgjorde många år i
nämnde arkiv med mycken flit och omtanke; men såg
sig ständigt förbigången ända till Peringskölds död
1725, då han omsider blef dennes efterträdare
såsom riksantiqvarie. Likväl kom ban först tio år
senare i åtnjutande af fulla lönen, lian tog afsked
år 1750. Han stod i brefvexling med många
lärde och häfdaforskare i och utom landet, och var
ganska tjenslaktig att meddela upplysningar som
af honom söktes. Ledamot af
vetenskapssocieteten i Upsala och Petersburgska akademien. Berch
blef hans efterträdare.
Hellant, Anders, ekonomi-direktör och
astro-nomie-observator, död 1789, har utgifvit
Almanackor för Torneå Horizont från 1744 till 1748;
13 Rön i vetenskaps-akademiens handlingar; Ett
nytt sött ott fiska i de Norrländska el/varna, o. s. v.
Hellberg, J. V., bar år 1824 i Götheborg
utgifvit en Beskrifning öfver Orousls och Tjörns
härader.
Helle, en gästgifvaregård och färjestad i
Lome-lands socken af Bohus län, ifrån hvilken man
färdas sjövägen till det | mil härifrån belägna
Fredrikshall. Ifrån denna gård gingo, under 1718
års krig, stora transporter af krigstillbebör till
Fredriksbalis belägring. Konungen vistades bär
ofta, och ett stenblock på en klippbrant vid
stranden bär efter honom namnet Eongshallan.
Sägner berätta, att ban bär hållit en måltid under
kulregnet ifrån de på Idefjorden liggande
fiendtliga galererna, och för att ännu mera förherrliga
hjeltens mod, gör man det tillägg, att ban vid
detta tillfälle suttit på klippbranten, med benen
hängande öfver bråddjupet.
Helleberga, annex till Elghult, beläget i
Upp-vidinge härad af Kronobergs län, 6 mil Ö. frän
Wexjö. Helleberga nya kyrka är en korsk) rka
af träd, med torn, byggd 1828. I socknen
märkes: Orrafors jernbruk (se detta ord); Gullastruf,
Orranäs och ladugården Ttkaskruf, 3:ne säterier
oin 1 mtl. hvardera, lyda under Orrafors. Bland
7 små sjöar märkas Orranas och Gullaskmf» sjö.
Vapnebäcks d går från Lenbofda in i Madesjö
härigenom. Grdslensmo, en vidsträckt skog.
Socknen innefattar 25 J mtl. och har 1,310 invånare.
Dess areal utgör 35,617 tunnl., af hvilka 1,160
äro sjöar och kärr. Adr. Wexjö.
Hellefors, en socken, belägen i Grythytte
bergslag af Nerikes län, Nora kontrakt af Westerås
stift, 4 mil frän Linde. Här märkes: Hellefors
jernbruk samt silfververk (se nedanföre), Sik fors
bruk och bytta (se detta ord), Carlsdals bruk,
Säfvenfors skär- och vals-verk, Silkesdam,
plåt-verk, Safsjön, 4 mll- frälse, hvilka höra under
Hellefors bruk. Norra Ekebergs hytta, 7 mil från
Örebro, tillhör bergsmän, Koltorpet,
kyrkoherde-boställe. Saxe Knute eller Knulhojden, är ett
märkvärdigt berg i denna socken, £ mil från sjön Saxen.
Det är omkring 150 fot högre an sjön. Öfverst
på kullen är råskillnaden emellan Hellefors,
Sax-bytte och Saxåns skogar, samt följaktligen
emellan Nerike och Wermland. Högsta kullen bestar
af hällar, och på högsta toppen är, af sprängd
sten, ett stort uppmuradt röse, som utvisar dessa
skillnader. Uti denna ball, så väl som en derpå
liggande stor sandsten, och i de omkring stående
träden, finnas en mängd namn inristade. Socknen
hör till 3 kl. konsist, och har 2,467 invånare.
Den består af 29 \ mtl. Af dess areal 89,957
tunnl. äro S,800 sjöar och kärr. Adr. Warnäs.
Hellefors, ett jernbruk och silfververk, beläget
i ofvannämnde Hellefors socken, samt til! 4 inom
Gåsborns församling af Wermland, 8£ mil från
Örebro, i en trakt, hvilken, liksom flere
nästgrän-sande, var en fullkomlig ödemark, tilldess konnug
Carl IX, för begagnande af dessa kronan
tillhöriga sträckor, lät Finska nybyggare inkomma,
hvilka nedsalte sig på stort afstånd från hvarandra, i
de vilda skogarne. Den hårda jordmonen å
största delen af verkels inark, hade säkerligen längre
tid hindrat dess vidare befolkning och odling, om
icke redan i konung Gustaf II Adolfs tid,
silfver-malmådror blifvit upptäckte vid foten af en stor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
