Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Götha kanal ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Göthe.
Gttlheborg.
753
någon viss rangordning, eller att åtminstone föga
afseende gjordes på en sådan. (Se: Eosander.)
Götlie, K rik Gustaf, professor för teckningen
vid de fria konsternas akademi, kongl. hof- och
staty-bildbuggare, R. af W. 0. Född i
Stockholm år 1779, död derstädes 1838, var elev af
Desprez, och en af Sveriges störste skulptörer. I
synnerhet äro hans byster förträffliga och i en ren
antik stil. Carl Xlll:s staty är modellerad af
honom. En staty, föreställande Catharina II, af hans
band, Cnnes i Ryssland.
GUtlteboria, i Östra Vingåkers socken af
Södermanland, 6£ mil från Nyköping, 1 mtl., har
fordom hetat Flemingsberg och tillhört slägten
Fleming-, men hör nu till fidei-kommisset Clastorp.
Götheborg ucli II» hus, ett län, infattande
vestligaste delen af Westergötland och bela Bohus
län, beläget pä Sveriges vestra kust, vid
Kattegat, gränsar i norr till Norrige, i öster till
Elfsborgs län, i söder till Hallands län, och i vester
till Kattegat, häller 16 mil i längd, 4 mil i bredd
och 42 qvadratmil i arealvidd. Uppfyldt af berg
och klippor, med deremellan liggande större och
mindre dalar, med bördighet i dessa, är detta län
i verkligheten mindre vanlottadt, än det synesvid
ett llyktigt betraktande. Hela kusten är inskuren
af djupa vikar, hvilka lätta transporter och inre
gemenskap, ofta högst besvärliga på de backiga
landsvägarne. Hafvets närbelägenhet inverkar
fördelaktigt pä luftstrecket, och mindre ofta äo i
angränsande län har man att beklaga sig öfver
frost-skadade skördar. Sörbygdens härad är likväl mera
ntsatt för frost, än de öfriga. Jordbruket har ej
blifvit hvad det här borde vara: hufvudnäringen.
Jordmånen i Bohus län å de små arealer, som finnas
emellan de kala klipporna, är i allmänhet af
utmärkt beskalTenhet; men jordbruket står på en så låg
ståndpunkt, att afkastningen på långt när ej
uppgår till hvad man borde vänta. Felaktigt
bruk-ningssätt, uraktlåten dikning och försummad
foder-växt-odling, i förening med allmogens afvoghet mot
nyheter, äfven då de äro gagneliga, utgöra
hufvudsakliga orsaker härtill. Också äger orten få
ståndspersoner, hvilka kunde föregä med
exempel; länets hushållningssällskap har ock hittills
mera befattat sig med biföretag, än med
jordbruket. Likväl är sädesodlingen icke allenast
tillräcklig för länets behof, utan lemnar betydligt
öfverskott till afsalu. Boskapsskötseln står på en
ingalunda lofvärd ståndpunkt. Så, som åkerjorden
skötes, det vill säga efter uråldrigt bruk, så
skötas äfven ängarne. Väl lemna de, under vanliga
år, tillräcklig afkastning för det befintliga antalet
kreatur; men detta antal är för ringa och står på
intet sätt i förhållande till ett väl ordnadt bruk
af jorden. Hästafveln har ej blifvit förbättrad.
Skogarne, tillhöriga hemmanen, äro genom
århundradens misshushållning nästan utödda, och det
obetydliga, som ännu återstår, medtages årligen
allt mera. Länets styrelse anser att denna
rubrik snart kommer att helt och hållet
försvinna nr dess fem-årsberättelser, ty bränntorf
användes redan i betydlig mån som brännmaterial.
Fisket, ehnrn icke längre skärgårdens
rikedomskälla, sedan, ifrån början af detta århundrade, sillen
upphörde att nalkas kusterna, är dock fortfarande
en af länets hufvudnäringar, emedan en betydlig
del af dess invånare hafva af detsamma sin, om
än torftiga bergning, och nära ^ af den manliga
befolkningen sysselsättes dermed. Att fisket
likväl icke är hvad det borde och kunde vara,
härleder sig från felaktiga anstalter och
fiskredskap, från okunnighet om rigtig beredning och
saltning straxt efter fångsten, samt tidsutdrägten
vid densammas afyttrande. För att afhjelpa
dessa olägenheter och för att understödja Bohus läns
fiskare, hafva på senaste tider allmänna åtgärder
blifvit vidtagna, i följd af hvilka åtminstone
storfisket af kabeljo ännu drifves med ifver. Äfven
hafva de senare åren hummer och ostron till icke
obetydliga belopp blifvit utförde, dels till England
och Skottland, och dels upphandlade å stället af
Engelska s. k. hummerhukare, särdeles i Norrvikens
fögderi. Sjöfarten, hvilken utgöres af fraktfart
på Wenern och till Norrige, Danmark, England,
Holland och Frankrike, fortfar att vara lönande,
ehuru icke så mycket som fordom, antingen af
missgynnande handelsförhållanden eller för de
sjöfarandes mindre drift, hvaraf följt minskadt förtroende
till dem, eller ock af begge orsakerna gemensamt.
Fabriksrörelsen i detta län har utvidgat sig, och är
äfven på landsbygden af stort inflytande. Ar 1841
funnos inom länet 11 bomulls- och linne-fabriker,
1 porterbryggeri, 3 segelduks-fabriker, 20
färgerier, 6 garfverier för Engelsk läderberedning, 5
oljeslagerier, 3 pappersbruk, 3 skeppsbyggerier,
5 sockerbruk, 18 tobaksfabriker och 56 diverse
andra fabriker, hvilka sysselsatte 2,309 personer
och tillverkade samt förädlade varor till ett värde
af 2,529,865 R:dr B:ko, hvilket med 805,573 R:dr
öfversteg det för år 1836; men välståndet bland
fabrikanterne är icke i samma mån ökadt, utan
behållningen å den större tillverkningen ringare,
än fordom å den mindre. Handeln inom länet,
utom stapelstäderna, bedrifves med jordbruks- och
ladugårds-produkter, samt fiskerivaror, och är
beräknad på försäljning inom staderna, der också
afsättningen är jemn, isynnerhet i Götheborg.
Ilan-daslöjder idkas obetydligt; men spånad och väfnad
något öfver husbehofvet. Folket visar mycken
olikhet i odling, konst- och näringsflit, och om
bildningen gjort något framsteg lärer dock
sedligbeten icke allestädes hållit jemna steg med den,
hvartill orsaken får sökas i tilltagande praktbegär och
öfverflöd på brännvin. — Såsoin de betydligaste
bergen märkas: det af folksagan bekanta Blàkulla, pä
ön lilla Brattö, i Solberga socken; Ateklaltare och
Smör kulten. Länets vattendrag äro, utom
Götha-elf, icke af särdeles betydenhet. Bland de få
insjöarne märkas: Bullaren, bot/sjön, Kornsjöarne,
Örsjön och Heltungen. Angående länets historiskt
märkliga ställen hänvisas till Gamla Elfsborgs och
Bohus läns beskrifning. Bland de talrika öar, som
höra till länet märkas: o) som räknas till
Westergötland eller Götheborgs skärgård, Brännö,
Danaholm, Hamborgo, Hisingen, Styrsö, }Yinga och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
