Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gudstjenst ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
734
Cftrditånga.
G&abora.
och magnaternes bof. Gustaf I gjorde skillnad
emellan gärdsrätterna och "Krijgsarticklarne"; men
förorduade enväldigt öfver begge. I strid roed
gammal häfd stadgade ban, att tvister emellan
bans tjenare och andra undersåter skulle dömas
efter gårdsrätten, hvilken således inträngde på
allmänna lagens område. Under Erik XIV:s regering
dömdes mången till döden efter hof-ordningarne
eller gårdsrätten. Den s. k. högsta nämnden var
bloddomstolen. Nya gårdsrätter finnas ifrån Johan
IIl:s och hertig Carls tider, af hvilkas föreskrifter
visar sig, huru den domstol, som kallades borgrätt
och upphäfdes först år 1844, har ledt sitt ursprung
ifrån gårdsrätterne. För adeln blefvo dessa rätter
vigtiga, såsom en öfvergång till egen domsrätt inom
sina gods; men denna erhöll ståndet aldrig, med
undantag af grefvar och friherrar. Det saknade till
och med under 1600-talet en gårdsrätt, ty den som
konungen och bertigarne tillämpade gällde ej för
adeln. Ar 1671 fick ståndet slutligen en gårdsrätt,
hvilken gaf det magt att stratfa sitt husfolk för
begångna fel, ända till och med en månads
fängelse. Denna gårdsrätt upphäfdes dock år 1675,
och har ej blifvit förnyad. Den enda lemningen
är den rätt att i allmänhet näpsa sina
underhaf-vande, som försäkras uti 1723 års privilegier för
ridderskapet och adeln.
(■ånhtäui;», en socken, med Holraby, belägen i
Frosta härad och kontrakt af Malmöhus län och
Lunds stift, 1 mil N.O. från Lund. Här märkes:
Hviderups eller llvidarps säteri (se detta ord). I
denua trakt och nära vid Getinge bro har i
fordna tider hållits flera betydliga fältslag. Många och
stora ättehögar ligga äfven häromkring,
hvaraf isynnerhet eu är märkvärdig, hvilken allmänt
kallas konung Rolfs graf, och hvarom berättas,
alt denne konung der blifvit slagen af en kämpe
med namnet Gardstang, efter hvilka Gårdstånga och
Reslöfs byar, såsom nära derintill belägne,
troligen hafva sina namn. Socknen hör till 2 kl.
konsist. pastorat. Den innefattar 20 J mtl. med 720
invånare. Af dess areal, 2,893 tunnl jord, äro
579 belägne i Torna härad. Adr. Lund.
GÅrinaUeri. Govert Silentz, född i Holland,
var den förste, som år 1621, inrättade gårmakeri
i Sverige, och anlade det vid Säther, hvarifrån
det 1636 flyttades till Avesta. Före hans lid
fördes råkopparen till Lubeck att gåras.
Gårmake-riet är det första arbete, hvarigenom råkopparen
blir omsmält och raffinerad. Hvarje härd
inaehål-ler 12 till 13 skepp:d. På 6 dagar kunna något
öfver 216 skepp:d gårkoppar tillverkas. Allt det,
som under smältningen i gärmakeriet afdrages,
kallas krats, och är en blandning af koppar, slagg
eller jernbinda, hvilken massa sedan smältes om
hvartannat i kratsugnarne, då kopparen ligger
nederst i härden, och slaggen ofvanpå, hvilken
efterhand aftappas, så fort den ökar sig upp till
formen. Godset rinner sedan ut och får namn af
kralskoppar, deraf gårmakaren gör tillsats i sin härd,
att ytterligare raffinera gårkopparen. Bok-verket
sönderstampar den slagg, som bitföres ifrån
kratsugnarne. Den koppar som finnes deribland utploc-
kas och omsmältes; men det öfriga är odugligt.
Koppar-hammar-smeden omsmälter sedan gårkoppar
och skrot om hvartannat uti sin härd, som
innehåller vid pass 2 skepp:d. När den finnes tjenlig till
utösning, framdragas de emellertid eldade och
uppvärmda deglar, hvilka, gjorde af jern och inuti väl
smetade med sammanblandad lera, aska och slagg,
sättas radtals i härden, då ntur smältan öses i
hvar degel, en slef, afpassad till 2 lisp.ds rymd;
men om styckena skola blifva tyngre, ingjutas
flere slefvar, hvarvid äfven större deglar
användas. Dessa dragas sedan utur härden pä golfvet,
och öfverallt påkastas stybb, på det kopparen må
hålla sig varm; sedan utstjelpes den först inöste
degeln, och massan lägges under vattenhammarpn.
Efter första smidningen bokas den ut, hvarmed
fortfares, till dess kopparen i de öfriga blifvit
ut-smidd på samma sätt. Sist värmes det ena
stycket efter det andra, då det åter utsmides så stort,
soin det behöfves; likväl pläga smärre slag ej
hinna till i storlek, om de ej undergå tredje
hettan och ny utsmidning. I 1762 års kontrakt,
hvarigenom Avesta krono-kopparvcrk öfverläts på
arrende åt Falu bergslag, var viss" gärmakare-löd
fastställd för krono-koppar till 9 daler, allt som
utgick i smide till 12 daler, och det som
lemnades i gårkoppar till 18 daler k:mt skeppundet,
äfvensom för 1 skepp:d 14 qvarters bottnar bestods
arbetslön åt smiden 40 daler kmt, afbränning 1
lisp:d 6 marker, 1 J stig kol. Ordinarie bläck,
smideslön 6 daler, afbränning 1 lisp:d och 1 stig
kol. Uti 4 och 5 §§. af 1747 års kontrakt,
genom hvilket Kongl. Maj:t och kronan försålde
Avesta till bergslagen, förklarades, att eburu ingen
viss och ständig betalning for gårmakare- och
smi-deslöner kunde utsättas, utan denna betalning
borde rättas cfler tider och omständigheter, så ålåg
det likväl bergslagen, att jemka dem så, att à
ena sidan bruket kunde bestå dermed, och å den
andra kopparpriset icke nedtryckas för mycket.
Kronans kopparräuta borde gåras för 24 sk.
skeppundet, då den vid Avesta på något sätt
förädlades, och för 36 sk., då den gick ut i gar; men
om kronan, till sina behof, uppköpte någon
koppar till smidning, borde i smideslön och afbränning
erläggas lika mycket, som af enskildta personer.
CSna (Anser), ett fogelslägte, tillhörande
simfog-larnes andra familj, gåsfoglar, hvaraf fem arter
förekomma hos oss. De lefva mest flockvis,
vistas på låga kärragtiga ängsmarker eller sädesfält
i grannskapet af vatten, hvarest de föda sig af
gräsbrodd o. dyl., som de afbeta; simma sällan och
dyka aldrig; gå bättre än änder och svanor; äro
skygga och sluga, samt sätta vakt då de sofva
eller beta, hvilken gör larm vid påkommande fara.
De lefva i engifte och lägga sina ägg på marken,
hvilka rufvas blott af bönan. (Se vidare,
BUis-gås, Fjätlgds, Grågås, Prutgds, Rödhatsad gås och
Sa dg ås.)
(;à«, Jemtlands-dialekt, betecknar smör.
Gualiorn, annex till Filipstad, beläget i Filipstads
bergslags härad, 2 ‡ mil N.O. från Filipslad.
Kyrkan byggdes år 1652, hvarefter invånarne i sock-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
