Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gudstjenst ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
finia.
Guttorm.
717
år 1821, för 1,450 skepp:d ärligt smide, af eget
tackjern, som skeppas på Norrköping eller
Stockholm, och hvaraf hammarskatt utgår med 14 skepp:d
10 lisp:d. Fabriken tillika med bruken
sysselsätter omkring 400 personer. Privilegier på
knif-fabriks anläggning erhöllos år 1760; men
nedlades 6 år derefter, såsom ej lönande. Egendomen
är prydligt bebyggd, har park, trädgård, m. m.
I anseende till brukets aflägsna läge från
sockenkyrkan, erhölls år 1668 tillstånd, att på stället
bygga ett kapell, och år 1731 beviljades
uppförandet af en kyrka, med rättighet att antaga en
bruksprest. Kyrkan kallades fordom Gudshems
kyrka, hvaraf stället troligen fått namn. På
brukets ägor äro 2 tegelbruk, 2 mjölqvarnar och 1
såg. En pestkyrkogård har fordom funnits bär.
Gusum äges nu af intressenter och disponeras af
C. Ekenstam. Jernbrukets smidesstämpel visar ett
G med ett W inuti, inom en cirkel.
Outa. Ett bref af år 1434 nämner half sjette
hundra mark, och tolf mark i "svarta Guta, fyra
Gutas för ören, som gäfve och gängse voro i
Östergöthland", och "sexton goda och gcfva svåra
Ängelska Nobela", hvar Nobel räknad för "tio mark
i Gutniska penningar", samt tre hundra tunnor smör,
hvar tunna räknad för "10 mark i Gutniska
penningar, fyra Guta i oran." Dessa "svarta Gutar"
voro Gottländska kopparpenningar; ty "hvit",
eller som man i senare tider utsäger ordet, "vitten",
var silfverpenning, på Lalin alhus. I motsats till
dem fick kopparmynt namn af "svarta penningar."
I ett salubref af år 1437, således blott tre år
yngre, än ofvannämnde bref i hvilket svarta
gu-tarne nämnas, förekommer, att tre ättingar jord
i Östergöthland, nemligen i samma landskap, der
gutarne äfven voro gångbare, såldes för 35 mark
Svenska penningar, "swa at balfnionde mk:r gör
en lödhoger mark silfver." På en mark Svenska
penningar räknades i Stockholm 8 öre; således
voro 68 ören lika med en mark silfver. Om då,
enligt nämnde salubref, antages 8 y mark
penningar, eller 68 ören, för en mark fint silfver, sä
svarade deremot 272 gutar och således 34
gu-tar i det närmaste emot en Svensk riksdaler
silfver under Gustaf III:s tid, enligt Hallenberg.
Efter 1453 års myntordning skulle alla Gullniske
eller Gotniska, både gamla och nya, gälla för
en Svensk örtug. Gutniska myntet försvann efter
4 530-talet.
Glitenbergtka stiftelsen till understöd för
behöfvande och orkeslöse boktryckeri-konstförvandter.
När boktryckeri-konstens fjerde jubelår firades i
Stockholm, den 5 Juli 1840, tillkännagaf
societe-lens ordförande, herr kansli-rådet Wallmark, att
boktryckeri-konstförvandterne sammanskjutit 666
R:dr 32 sk. B:ko till en fond för en dylik
stiftelse, och att societelens ledamöter för samma
ändamål velat bidraga med 1,333 R:dr 16 sk. B:ko.
Derjemte hade konung Carl Johan ökat fonden med
1,000 R:dr och dåvarande kronprinsen, Oscar, med
500 R:dr, hvarförutan 11. K. II. skänkte stiftelsen
inkomsten af andra upplagan af skriften: "Om straff
och straffanstalter", hvilken utgjorde omkring 900
R:dr B:ko. Genom intressemedel på utlånta
penningar och konstförvandtskapets årliga bidrag äger
stiftelsen för närvarande ett kapital af nära 6,000
R:dr B:ko. Den ofvannämnda festen bivistades af
II. K. H. kronprinsen, och den äldste af societetens
ledamöter (se: Deléen, Carl) pryddes dervid med
Wasa-orden.
GutoTsky, Henrik, var född på godset
Wel-kegouti, nära Grodno, år 1685, blef underofficer
vid ett af Carl XII år 1706 i Polen upprättadt
Wallachiskt regemente, hivistade de följande årens
fälttåg och blef fången vid Pullava. Förd till
Sibirien, bevakades han med mindre strängbet, fick
låna en summa penningar af en Engelsk köpman,
idkade dermed en liten handel, understödde med
dess afkastning flere Svenskar, hjelpte några af
dem på flykten från Archangel, (lydde slutligen
sjelf derifrån och kom till Sverige år 1720. Här
fick han löjtnants fullmagt, med tvenne
soldatlöner, en ringa vedergällning (or hans redlighet och
utmärkta tjenster; men hvarmed han likväl måste
låta sig nöja ända till är 1742, då han fick
fän-driks indelning vid Kymmenegårds regemente.
Under detta års Finska krig förlorade ban, genom
fiendens härjningar, ej blott bela sin egendom,
utan äfven sin hustru och sina två döttrar, hvilka,
räddade i blotta linnet och skickade till
Stockholm, dogo der genom följderna af de lidanden
de utstått. Först 17 59 fick han stabskapitens
indelning vid Nylands infanteri, sedan vid
Österbottens regemente, tog afsked derifrån 1760,
lefde ännu i 24 år, i en nöjd och frisk ålderdom,
älskad och aktad af alla och dog först 1784,
troligen den äldste af alla Caroliner, emedan ban
sålunda hunnit till 99 år. Hans söner adlades 1772,
fingo afsked med öfverste-titel och blefvo riddare
af Svärds-orden.
Guttorm (mytbol.). En son till körning Gjuke
och halfbror till Gunnar, Ilögne och Gudrun. Det
var ban, som, på ßrynhildas uppmaning, mördade
Sigurd Fafnersbane och hans treårige son,
Sigmund. Men Sigurd ägde, efter erhållet sår, ännu
nog styrka, för att fatta sitt oförlikneliga svärd
Gram, och kasta det efter sin mördare, så att
det högg honom tvert af. På detta sätt omkom
Guttorm.
Giiiioriii, en naturlig son till Birger Jarl; dog
år 1276.
Guttorm Ustinndursson , vanligtvis kallad
Guttorm Jarl, bördig från Jemtland, är den
förste som i Svenska historien uttryckligen
nämnes med tillägg af denna titel. Härmed får ej
förstås, att han varit den förste jarlen; men
sannolikt är han den förste, som ensam innehaft
detta höga embete, hvilket, eller åtminstone titeln
deraf, förut stundom förlänades flera på en gäng.
Han utsågs af Erik den Helige till dess jarl, och
Sher. Rosenhane tror, att han anförde
Helsingarne, då de resle sig att hämnas den älskade
konungens död och äfven utförde denna hämd
på våldskräktaren Magnus Henriksson. Under Eriks
tåg till Finland, skall Guttorm hafva medfört en
koloni af sina landsmän Helsingarne, hvilka nedsatte
91
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
