Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gorfveda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
GrÅvlde.
GrKfvlng.
689
par- och jern-kis; men sällan petrifikater, och då
endast af växter och lägre djur. Den är antingen
lägrad direkte på urberget eller oftast på
öfver-gångs-lerschiffer, och betäckes då af de äldsta
flöts-formationerna. Den förstnämnde, eller äldsta,
förekommer bos oss temligen allmänt, den senare,
eller yngre, deremot sparsamt. I allmänhet är
grå-vackan en ganska fast och beständig stenart, och
det ju mera jn finkornigare den är, samt
användes då till byggnader, qvarn- och slipstenar, m. fl.
behof.
Gråvide (Salix cinerea), ett litet träd som är
allmänt öfver hela riket på skogsängar och i lundar
med sumpig botten. De späda qvistarne användas
till vidjor, och barken till beredning af klipping.
GraTmilt», 2 mtl. berustadt säteri, med
underlydande gods af 14 mtl., är beläget vid sjön
An-teu, i Erska socken af Westergötland, 5 | mil
från Götheborg. Detta ställe har blifvit anlagdt
och bebygdt i äldsta tider Derom vittna dess
befästade läge, djupa grafvar och höga vallar,
oregelbundna byggnadssätt med flere torn, ehuru
deraf nu återstå blott tvenne tjocka murar, ända till
3 £ alnar, hvilka antagit en sådan fasthet, att vid
senaste reparation och förändring sprängning måste
användas. Lemningar finnas ännu efter 4 torn,
förutan de 2:ne nu befintliga. Byggnaden har
bestått af 4 sidor med hvälfd inkörsport, innanför
en djup graf, öfver hvilken fordom fanns en
vind-brygga, hvilken nu ersättes af en bro. En betydlig
reparation verkställdes af sista fideikommissarien,
öfversten Th. Gripenstedt, hvarigenom byggnaden
blifvit förändrad i modern stil. Vid den då
företagna sprängningen fanns i muren en gammal
pansarskjorta och ett benrangel af ett barn; uti ett
hvalf under de borttagna tornen har man
sedermera upptäckt flere menniskoben. Ställets läge är
ovanligt vackert, utmed sjön Anten, omgifvet af
ovanligt böga löfträd med vatten på tre sidor,
och på längre afstånd af bördiga åkrar och
ängar, i en vidsträckt dal emellan höga berg.
Gräfs-näs skall hafva blifvit flyttadt ifrån en ö uti den
fiskrika sjön Anten, vid namn Loliotmen, der det
legat före Gustaf l:s tid, och hvarest grundmurar
efter en lika beskaffad byggnad ännu finnas. En herr
Gomer skall hafva bodt bär, samt, enligt fornsägen,
haft umgänge med sjöfrun. Nyssnämnde ö har,
tillika med en mängd gärdar och säterier i orten,
fordom lydt under Gräfsnäs. Parken innehåller 20
tunnland. Här är äfven trädgård med växthus,
samt spik- och knipphammare. Åkerjorden
innehåller 300 tunnland, ängarne äro betydliga och
skogarne vidsträckta. Till historien om detta
ställe hörer: alt riksrådet Mäns Bryntesson Liljehöök,
af sitt parti utropad till konung år 1529, skref
sig äfven till Gräfsnäs. Sägnen förmäler, att
konung Gnstaf I härstädes blifvit vigd mod sin
gemål, drottning Margaretha Lejonhufvud, och
förmodar man, att den så kallade kungasalen, hvars
storlek upptager halfva byggnadens längd, deraf
eihållit sin benämning. År 1590, då konung
Johan III var missnöjd med flera af herrarne i riket,
och misstänkte dem att hafva underhållit agget
emellan honom och hertig Carl, togos de
anklagade här kraftigt i försvar af grefve Axel
Lejonhufvud, och dess mor Ebba Liljehöök, för sitt till—
tagsna och karlavulna uppförande, vanligen kallftd
grefve Ebba. De sökte då att på Gräfnäs samla
och uppreta Westgötha-adeln. Sedan samma
grefve Axel blifvit missnöjd med hertig Carl,
förmanade han allmogen till trohet mot konung
Sigismund, och då hertigen upptog detta illa,
befästade sig Lejonhufvud på Gräfsnäs, och skall då
blifvit belägrad bär i 7 veckor. År 1612
uppbrändes Gräfsnäs slott af Danske konungen Christian
IV. Under kriget år 1677 hade konung Carl XI
här ett tyg- och förrådshus. Ägare till Gräfsnäs
hafva varit slägterne: Hjorlhufvud, Lejonhufvud,
Lewenhaupt, Sparre, Fehman och Gripenstedt,
hvilken senare slägt var ägare härtill ända till är
1824, då fideikommiss-naturen upphäfdes och bela
egendomen delades emellan afl. öfversten Th.
Gri-penstedts syskon, hvarefter den har haft serskild|a
ägare.
GrHr*ten, frälse-säteri om 4 mtl., med 1
derunder afhyst frälsehemman, Grofva, beläget i
Svinstads socken af Östergöthland. Har stor trädgård,
mjölqvarn och såg, samt jus patronatus till
Svinestads församling, enligt kongl. resolution af d. 6
Aug. 1760. Säteriet har tillhört slägterne Bonde,
Taube, Steuch, Ulfsparre, samt i början af
1790-talet general-löjtnanten A. Löwen, hvilken anslog
det i början af 1800-talet till enkesäte åt sin
grefvinna, efter hvilken det, såsom fidei-kommiss,
tillfaller yngre sonen, grefve J. Löwen.
Grtifve, annex till Kihl, beläget i Örebro härad
af Nerikes län, I mil V. från Örebro. Ilär
märkes Åkerby, berustadt säteri, äges af friherre G. F.
Armfelt. Socknen består af 18} mtl. med 400
invånare. Dess areal utgör 3,772 tunnl., af
hvilka 880 äro sjöar och kärr. Adr. Örebro.
GrKIViuq, gräfsvin, gräfling, tax (Meles taxas)’,
ett köttätande rofdjur, af något öfver 2 fots längd,
med bredt hufvud och spetsig nos, små ögon,
korta öron, kort och tjock hals, något kullrig rygg,
bakåt tjocknande kropp, korta ben, samt kort och
tjock svans, hvilken, likasom kroppen och benen,
är betäckt med långa borstlika hår, hvilka på
ryggen äro grå, smutsigt hvita eller gulaktiga,
blandade med svart, på sidorna och svansen hafva
brunaktigt öfverdrag; nnder kroppen och fötterna
svarta. Teckningen utgöres af ett svart streck på
hvardera sidan af hufvudet, som börjar bakom
näsan och går genom ögon och öron, samt
förlorar sig på halsen. Honan är något mindre samt
ljusare till färgen än hannen. Vistelseorten är de
sydliga och mellersta landskaperna, der ban
uppehåller sig uti torra skogar, vid skogsbrynen, eller
i backiga trakter, samt gräfver sig ett bo i
jorden, hvartill finnes två eller flere ingångar,
vanligen vända åt söder och ofta på 50 stegs
afstånd från hvarandra. Han tillbringar merendels
dagen, äfvensom hela vintern från slntet af
November till slutet af Mars, under oafbruten sömn
nti boet, uti hvilket honan äfven framföder
ungarne, samt lefver ensam utom under fortplant-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
