Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gadd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
640
Glngerli&II.
Giller.
smidet utgör endast 375 skepp:d; men
smides-råt-ten är oinskränkt, mot en årlig rekognitions-afgift
af 133 R:dr 16 sk. B:ko. Bruket har eget
tack-jernsfång för smidet. Smides9tämpeln: G inom en
cirkel. Bistämpel: SYKES. Skeppar på Stockholm.
Den till bruket börande sätesgården består af ett
betydligt antal mantal, är väl byggd af sten med
ansenlig trädgård. Disponent: frih. A. Reulersköld.
Gingerli&ll kallades en skyldighet, hvilken
fordom ålåg innehafvare af officers-boställen i
Finland, åtminstone inom Kajaneborgs län. Den
bestod deruti, att gifva kapellanerne skjuts under
deras sockneresor. Kajaneborgs län var glest
bebodt och socknarne vidsträckta; deraf kom
behofvet af ett sådant stadgande. Boställshafvarne
sökte väl befrielse derifrån år 1769; men den blef
dem förnekad på den grnnd, att landet var alltför
litet uppodladt, för att en sådan skjutsning
kunnat umbäras och boställshafvarne förklarades
hafva större nytta af presternes besök, än besvär af
skjutsningen.
Gingrid, annex till Borås stadsförsamling,
beläget i As härad och kontrakt, Elfsborgs län och
Skara stift, 1 mil N.O. från nämnde stad.
Kyrkan, bvggd af gråsten, är urgammal, mörk och
trång, reparerad 1732 och 1818. 1 denna socken
märkes: Stora UredgArden, fordom klosterhemman.
Socknen består af 14 J mtl. och har 528 invånare.
Dess areal utgör 3,610 tunnl., af hvilka 110 äro
sjöar och kärr. Adr. Borås.
Ginst, prengräs (Genista tinctoria), en liten
busk-växt. Växer på torra och backiga ställen i
Skåne, Södra Halland och Westergöthland och
begagnas till färgning af gult.
Ginungagap (mythol.), betecknar, i den F.ddiska
kosmogonien, den kaotiska rymden emellan den
aktiva och passiva urkraftens hem, Muspelhem och
Niflhem, och i hvilken dessa krafter (värme och
ljus, köld och mörker) möttes och framalstrade
verldarnes grundämnen (jätten Ymer).
Giorderus, en lärd och ansedd andelig, hvilken
kapitelmännen år 1409 valde till biskop
|Strengnäs; men emedan drottning Margaretha och Erik
XIII lade sig emot valet, reste han sjelf till
Rom, för att utverka sin utnämning. Påfven
Johannes XXIV, som ej ville stöta sig med Svenska
regeringen, sökte trösta Giorderus derigenom, att
han i stället gjorde honom till biskop i Gallipolis,
der han lärer hafva dött år 1413.
fwiorri (iieruing hafTuer Ingen
återwend-ning, anföres i domare-reglorna, såsom ett
ordspråk, hvilket ofta brukas för lag.
Gips, ett mineral tillhörande slägtet sulfater och
bestående af svafvelsyrad kalk med kristallvatten,
samt förekommer under olika former och
benämningar, såsom gipsspat, äfven kallad marienglas
eller selenit, trädgips, alabaster eller kornig gips samt
gipsjord, dock vanligast kristalliserad i olika
former, hvars grundform likväl är en sned
rektangulär pelare, till färgen hvit, gul eller rödaktig, till
och med blågrå eller brunaktig, genomskinlig
eller ogenomskinlig, glas- eller perlemor-glänsande,
föga hård. Anträffas hos oss ganska sparsamt
och endast i tnnna lager vid Falun och Andrarum
samt i Besninge grufva och några gamla
gruf-voi vid Vestra Silfberget. Genom lindrig
bränning förlorar den sitt kristall vatten och kallas då
bränd gips, samt användes till bildstoder, medaljer
m. fl. sä kallade gipsarbeten, äfvensom til)
arkitektoniska prydnader, o. dyl. hvilka gjutas i
formar, dertill tjenlig genom sin egenskap, att,
blandad med vatten, snart förena sig härmed till en
härd massa. Den begagnas äfven till
gödningsämne.
Gira säges ett fartyg göra, hvilket ej i en rät
linje seglar en kurs, utan afviker derifrån, än àt
styrbord och än åt babord, eller då det ömsom
lovar och ömsom faller, hvilket hufvudsakligen
härleder sig ifrån dålig styrning, och förorsakar att
fartygets väg betydligt förlängès.
Glresta, en socken med Gryta, modersocknen
belägen i Lagunda härad och kontrakt af Upsala län
och stift, 2J mil V.S.V. från Upsala, 1 mil från
Mälaren, annexet Gryta är beläget i |lagunda
härad. Pastoratet bör till 2 kl. konsist. Giresta
innefattar 38 mtl. och har 540 invånare. Dess areal
utgör 3,055 tunnl., af hvilka endast 40 äro sjöar
och kärr. Adr. Ekolsund.
Girs, Ægidius, eller Eggert Laurent!!, den
bekante författaren af Gustaf I:s, Joban Hirs och
Erik XIV:s krönikor, lärer hafva varit född i
Södermanland på 1580-talet, studerat i Rostock och
Wittenberg, blifvit hofmästare för Gustaf Adolfs
pager, och sedan af honom anställd vid kansliet
och riks-arkivet. Efter konungeus död
förordna-des han till sekreterare och assessor i Svea
hofrätt, samt afled år 1639. lian var en flitig
bäf-deforskare; men man nödgas önska honom
mera kritik och en bättre stil. Gustaf I:s och Erik
XIV:s krönikor utkommo ej i tryck förr än år
1670, och Johan Hl:s utgafs först af Stjernman
1745. I sin lifstid utgaf ban, med undantag af
en öfversättning, endast en skrift om Sann
adel-het, författad enligt åtskillige adelsmäns begäran
och på sin tid mycket berömd.
Gisl, en son af Wisbur och dess gemål Augdar,
hvilken, jemte sin broder Aude eller Oder, af
fadern utfordrade deras moders arf. (Se: Wisbur.)
Giller, Nils, föddes af bondeföräldrar, i Medelpad
och Gissö by, d. 22 Febr. 1715. Hans lärgirighet
och lätta fattningsgåfva bemärktes tidigt af
kyrkoherden i församlingen Thelau, hvilken rädde fadern
att låta honom studera. Han fick således besöka
Frösö trivialskola och Hernösands gymnasium.
Under ferierna roade sig gossen, som hade mycket
sinne för naturens företeelser, att samla perlor i
de Norrländska elfvarna och att göra åtskilliga
rön. Med stor svårighet lyckades han ändtligen
att sammanskrapa nödiga medel till en resa till
akademien år 1737; men förlorade dem genom
skeppsbrott, öfvervann dock jemväl denna
motgång, äfvensom en svär hufvudvärk, hvaraf han
länge plågades och hvarvid han var sin egen
läkare, bivistade Rosensteins föreläsningar, för att
derunder inhemta så mycken medicinsk kunskap en
prest på landet tycktes behöfva — ty han ville
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
