Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gadd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
616
Gedda.
Geflod.
Familjerna Lagerstedt, Lagercranlt och Adelstjerna
leda sitt ursprung från andra deras söner.
Gedda, Peter Nikias, född d. 27 Jan. 1676 i
Wisby, der fadern var rådman. Han studerade
först i fäderneslandet och sedan vid flera utländska
akademier, kom till Paris 1702 och anställdes der
vid Svenska legationen, samt blef år 1721 resident
vid hofvet i Versailles. Här vann han i den grad
kardinal Fleurys bevågenhet, att han år 1727
utnämnde honom till Fransk baron. Tre år senare
blef han äfven Svensk baron. Han hade förut
blifvit adlad och minister vid Franska hofvet.
Konung Stanislaus uppdrog åt honom förvaltningen
af sina angelägenheter, hvarigenom han kom i
beröring ined hans dotter, Ludvig XV:s gemål. Icke
långt efter Hannoverska traktaten, då hans
anseende stod som högst, förbyttes det likväl helt
oförmodadt, man vet ej af hvad skäl, till lika
mycket hat, både hos kardinalen, drottningen,
hofvet och staden. Hans vistande i Paris blef
härigenom mindre angenämt, hvarföre han också
återvände till Sverige, der han blef stats-sekreterare
vid utrikes expeditionen år 1736, hof-kansler,
president i kammar-revisionen, samt, vid ordnarnas
stiftelse, K. af N. O. Han hade det obehagliga
uppdraget, att fungera som president i den
kommission, hvilken dömde Lewenhaupt och Buddenbrock
till döden. Tog afsked år 1755 och dog d. 6 Maj
1757. Han var en redlig, okonstlad man, böjd
för studier, hemmastadd i Grekiskan och
Ebrei-skan, samt genom allt detta mindre lämplig till
diplomat. Man anmärkte, att ban, hvilken belt ung
lemnat sin fädernebygd, likväl aldrig kunde
bortlägga den Gottländska accenten. — Hans yngre son,
som äfven hette Peter Nikias,
kammar-revisionsråd, R. N. 0., ledamot af vetenskaps-akademien och
flera andra in- och utländska lärda samfund,
ansågs för en af våra bästa kemister och mekanici;
men förlorade synen under sista åren af sin
lefnad och dog i största fattigdom år 1814, i en
ålder af 78 år. Han har på Fransyska utgifvit en
afhandling om en ny method alt förfärdiga
hygrometrar.
Gedda, Georg, född år 1755 i Pyttis i
Finland. Fadern var öfver-inspektoren i Abborfors,
Georg G. Efter slutade studier i Upsala gick ban
är 1772, endast 17 år gammal, i Fransk tjenst,
anställdes der vid regementet Royal Suedois, och
gjorde fälttågen 1781—1783, deltog derunder i
sjöslaget vid Cap Spartal samt Mahons och
Gibraltars belägringar, befordrades till kapten och
skickades 1785, jemte fkra andra Franske officerare,
till Neapel, att der söka åter införa ordning och
krigstukt inom den demoraliserade Neapolitanska
hären. Der befordrades han till major och
adjutant hos general Salis, samt exerserade
regemen-terna Calabria och Borgogna. År 1791
återvände han, jemte sine kamrater, till Frankrike, och
kommenderade i Juli 1791 en gränspostering,
bestående af dragoner och infanteri, hvilka skulle
bevaka Österrikiska härens rörelser; men måste,
efter 19 års frånvaro, återvända till Sverige,
emedan Gustaf III bemkallade alla Svenskar, som sto-
do i Fransysk tjenst. Här blef han förste major
vid det nyinrättade s. k. Finska gardet och
befordrades efter hand till dess chef, fick S. O. och
adelskap; men afled d. 22 Okt. 1806, efter en
kort sjukdom, endast 51 år gammal.
Gedigen kallas en metall, då den, genom naturens
egen åtgärd, förekommer i fullt metalliskt tillstånd,
d. v. s. med de egenskaper, som tillhöra metallerna
i allmänhet, såsom isynnerhet metallglans, och en
viss grad af smidbarhet. Icke desto mindre
innehåller den dock oftast fremmande inblandningar,
sä att benämningen gedigen alldeles icke är
liktydig med ren och fullkomlig; men dessa
inblandningar bestå då alltid af någon annan metall,
hvilken icke har något betydligt inflytande på dess
allmänna fysiska egenskaper. Så t. ex. innehåller
gediget guld nästan alltid små qvantiteter silfver
eller koppar; gediget silfver likaledes spår af
koppar, guld, arsenik och antimon, o. s. v. De
fullkomligaste af de s. k. ädla metallerna, neml.
platina, guld och palladium, förekomma alltid
gedigna, silfver deremot mindre allmänt. Af de s. k. oädla
metallerna förekomma isynnerhet qvicksilfver och
koppar i detta tillstånd; de öfriga högst sällan
och många aldrig, utan endast mineraliserade, d.
v. s. förenade med sådana ämnen, som belt och
hållet beröfva dem metallernas utmärkande fysiska
egenskaper, och förvandlar dem till hvad man
kallar malmarter.
Gedner, Kristoffer, en ansedd läkare och
skicklig entomolog, provincial-medikus i Wermland,
född år 1730, död år 1773. Har utgifvit både på
Latin, och, enligt konung Adolf Fredriks befallning,
äfven på Svenska, en under Linnés praesidium
hällen dissertation: Hvartill gagnar Naturalhistorien?
samt en embets-berättelse från Wennersborg och
Carlstad, hvilken infördes i kollegii medici
riksdags-berättelse för år 1761.
Geete, Krik, son till läsemästaren vid
Storkyrkan i Stockholm, Tranevardius, åtföljde, ungefär
30 år gammal, år 1615, Johan Skytte på hans
beskickning till Danmark i egenskap af
legationssekreterare, blef sedan sekreterare i Svea hofrätt,
grefve Magnus Brahes under-lagman i Upland,
borgmästare i Stockholm 1630, assessor först i Götha,
sedan i Svea hofrätt, samt ändlligen vice-president
i Åbo hofrätt år 1640. Härifrån tog han afsked
år 1645, och afled i Stockholm följande året. Han
var en kunnig och skicklig embetsmän, författare
till en: Oraho de Dello recte inslituendo, tryckt i
Marburg 1608, och en sedermera tryckt berättelse
om den ofvannämnda beskickningen till Danmark.
Gefion (mythol.), en af Asynjorna (Asalärans
qvinliga gudomligheter), skall hafva, efter slutadt
besök hos konung Gylfe i Sverige, af honom begärt
och erhållit så mycket land, som hon kunde plöja
med 4 oxar. Hon förvandlade då till oxar sina
fyra söner, dem hon aflat med en jätte, spände dem
för plogen och började plöja; men plogen gick så
djupt, att landet lossnade, och oxarne släpade det
ut i Westerhafvet, der det sjönk och bildade ön
Seland. Men i det borttagna landets ställe
uppkom sjön Mälaren, hvarföre ock Seland skall haf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
