Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredrik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fredrikaberg:»
Fredrikshof.
551
spik, hvaraf, likasom stångjernet, betydligaste
delen skeppas på Götheborg och afsattes der; men
äfven på Stockholm. Äges af intressenter;
disponeras af J. Mitander. Bruksstämpeln: H. S. G. med
en i mellersta bokstafven nedåt stående pil, allt
inom en cirkel af punkter.
Fredriks berga koboltverk. Se: Johannisbergs.
Fredriksborg, tillförene kalladt Oxdjupet, har
fordom varit ett starkt fästningsverk, i, mil från
Waxholmen, längre ut. Detta fästningsverk är
numera belt och hållet öfverlemnadt åt tidens
åverkan, för alt sålunda raseras. Redan år 1549
ernade konung Gustaf I låta igenfylla detta inlopp
medelst nedsänkta stenkistor, eller kanske rättare
skeppsvrak, emedan man, under de sänkningar som
nu på senare tider företagits, funnit de äldre
sänkningarne gifva betydligt efter. Detsamma fullföljde
konungarne Johan 111 och Carl X. Sundet kan numera
endast passeras af smärre båtar. Fästningen började
anläggas år 1724, hvarmed fortsattes intill år 1735,
då arbetet fullbordades. Fästningsverket bestod af ett
stort tom, bestyckadt i flera våningar, hvälfdt och
bombfritt, och ansågs för det största fästningstorn
i Europa. Det var försedt med magasinsbus för
proviant och krut, kommendantsrum, källare, m. m.
och en brunn med tillräckligt och godt vatten. Men
det blef ej omgifvet med tillräckliga verk, som
ämnadt var. Vid stranden af sundet, emellan Wermdön
och Rindön, funnos 2:ne stora kaponierer, af
flera bombfria våningar, emellan hvilka äro åtskilliga
strandverk öfver hvarandra, hvaraf det nedre är
bygdt på stenkistor, på 8 famnars djup, och bar
nu ansenligt satt sig. På alla verken hafva
varit öfver 100 kanoner. Allt hvad som hört till
fästningen är numera borttaget, och den begagnas
endast till magasin.
Fredriksdni, en sätesgård, i Vagnhärads socken
af Södermanland, 4^ mil från Nyköping, består
af 2 mtl. säteri och 1 { mtl. frälse. Ilar tillhört
slägten de Wijk, Barclay, Ratsach och Berchner,
hvars dotter blef gift med landshöfdingen
Iläger-flycht. Ar 1825 blef hälften af Fredriksdal och
RJsived gjord till fidei-kommiss. Tillhör kapiten
N. Dägerflycht.
Fredriksfors, ett jernbruk i Undenäs socken af
Westergötland, vid Edsån, uppbygdt är 1756 af
Jöns Kock, som derå erhöll privilegier d. 14 Maj
1739 till 800 skepp:d smide. Bruket har nu 3
härdar och 1,400 skepp:d privil. årligt smide, af
köpetackjern, hvarföre hammarskatt utgöres med
14 skepp:d. Skeppar pä Götheborg, äges af
intressenter och disponeras af I). W. Lilljehöök.
Vid bruket finnes en skola, under namn af
Christina: skola, inrättad år 1825 af professor Norders
fru, Christina Setlerbolm, som då ägdo verket.
Smidesstämpeln är J K med adlig krona öfver,
allt inom en cirkel af punkter.
Fredriksfors, ett jernbruk i Döderhults socken
af Kalmar län, har 3 bärdar och 345 skepp:d
privil. årligt smide, af eget tackjern, hvaraf
frälse-smidet är 45 skepp:d. Hammarskaften utgöres med
3 skepp d. Bruket har egen koltägt. Skeppar på
Kalmar eller Döderhultsvik. Äges af J. F. Ilulten-
beim och P. F. Cederbaum. Bruksstämpeln visar
F S, inom en qvadrat.
Fredriksfors jernbruk i Bygdeå socken af
We-sterbottens län. Se: Robertsfors, jernbruk.
Fredrikshalls fiistuing i Norrige har i
Svenska historien blifvit olyckligt namnkunnig genom
Carl Xll.s död i löpgrafven derutanföre.
Fredrikshuinn, fredsslutet derstädes d. 27 Sept.
1809. Det var det mest olyckliga Sverige
någonsin afslutat, emedan det derigenom nödgades
till Ryssland afstå bela Finland, till och med
Torneå och Åland, samt förbinda sig att biträda
kon-tinental-systemet. — Ett annat, lyckligtvis mera
glädjande, minne faster sig vid denna stad.
Gustaf III angrep med sin skärgårdsflotta, d. 15 Maj
år 1790, den här förlagda Ryska eskadern.
Träffningen började kl. 4 om morgonen, med yttersta
häftighet å ömse sidor, och var, efter 3 timmar,
afgjord till Svenskarnes förmån. Ryssarne drogo
sig i oordning tillbaka under fästningens kanoner,
med en förlust af 10 kanonslupar, bvilka sjönko
i hamnen och 38 beväpnade fartyg, som af
Svenskarne dels borttogos, dels uppbrändes. Sex
officerare och 200 soldater blefvo fångne.
Fästningen uppmanades att gifva sig; men då svaret blef
vägrande, lät konungen natten emellan den 17
och 18 Maj till lands angripa densamma på flera
ställen, hvilket dock icke lyckades.
Fredrikshor. Detta var en kronan tillhörande
lägenhet vid Stockholms stads nordöstra ända emellan
Ladugården och Kalfhagen. Arkitekten Jean de la
Valée fick år 1652 densamma åt sig upplåten, att
derstädes bygga värdshus och "anställa allahanda
lustspel och tidsfördrif, till lofligt förlustande, på
sätt som i landet hittills brukeJigt varit, såsom
bollhus, klot- och trycktaffelspel, med flera
förnöjande saker, såsom han på fremmande orter har
sett eller sjelf påfinner, samt att upprätta bageri,
gårkök, bryggeri, vinbränning och destillering",
m. m. Stäilet kallades då, efter sin bestämmelse,
Lustdal. Inrättningen lärer likväl icke haft önskad
framgång, emedan stället år 1668 kom i riksrådet
och fältmarskalken Königsmarks ägo och indrogs
år 1682 till kronan. Konung Fredrik I blef år
1733 dess ägare, byggde här ett stenhus och
anlade tvenne trädgårdar, samt gaf egendomen sitt
nuvarande namn. Han skänkte den sedan åt baron
Broman, efter hvars död den köptes af riksrådet
friherre Hamilton. Då likväl enkedrottningen
Lovisa Ulrika tillkännagifva sin önskan att erhålla
den till enkesäte, inköptes den för hennes räkning,
och slottet uppbyggdes derstädes med en kostnad
af 4 tunnor guld. Byggnaden började år 1774.
Efter enkedrottningens död innehades det af
prinsessan Sofia Albertina, intill dess hon inflyttade i
silt palats vid Gustaf Adolfs torg. Här höllos år
1789 flere ledamöter af den adliga oppositionen
arresterade, äfvensom några af hufvudmännen för
Anjala-förbundet. (Se: Hastesko). År 1793 inreddes
det till arsenal, då troféerna ditflyttades från det
till theater inredda De la Gardieska palatset; men
fick år 1802 sin nuvarande bestämmelse, såsom
kasern for Svea lifgardcs-rcgeinente. På dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
