Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finspong ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
528
Foglar.
Folcher.
nedsväljas tillika med födan, llos andra är
deremot matsmältningskraften i magen så stark, att
födan upplöses utan förutgången tuggning. Deras
syn, hörsel och lukt äro i allmänhet starkt
utbildade, äfvensom deras rörelseförmåga, hvilken
hufvudsakligen beror på vingarne, med hvilkas
tillhjelp de flesta med lätthet och stundom med
ofantlig hastighet flyga genom luften. Ilos andra
deremot sker rörelsen förnämligast i vattnet med
tillhjelp af de enkom dertill inrättade fötterna,
hvilkas tår äro förenade medelst en simhud; men de
flesta af dessa kunna tillika flyga ganska snabbt.
Några få arter sakna deremot denna förmåga
samt till och med andra förmågan att simma;
men dessa löpa deremot ytterst fort, hvarvid de
påskynda språnget genom flaxande med vingarne.
Foglarnes fötter äro vanligen försedde med fyra
tår, stundom blott med tre, och högst sällan med
fem. Stortån är vänd bakåt. Hos somliga är
denna längst och då utgående i samma plan; hos
andra är den kortare och sitter då så högt öfver de
andra, att den ej når marken, och hos några
saknas den alldeles. Denna olikhet i fötterna,
äfvensom den oftast dermed förenade skiljaktigheten
att anlägga hon och uppföda ungarne, begagnas
såsom bufvudkaraktcrer för hela fogelslägtets
indelning i tvenne flockar, hvaraf den forsla innefattar
dem, som hafva gripande bak- eller stortå, i
allmänhet vistas i träd eller på höjder, der
anlägga sina bon, och hvars ungar vid kläckningen
äro nakna samt blinda; den andra innefattar sådana,
som hafva obrukbar eller ingen baktå, vistas i
allmänhet på marken, der de på ett enkelt rede
utkläcka sina vid kläckningen dunklädda och med syn
begåfvade ungar. Ilos en del af dessa äro tårna
förenade medelst en biuna kallad simhud. På grund
af tårnas olika antal och beskaffenhet underafdelas
de båda flockarne ytterligare, hvardera i fyra
ordningar, nemligen den första uti roffoglar, spar
{foglar, klotter foglar och dufvor; den senare uti
hönsfoglar, strutsfoglar, vadare och simfoglar. Hos oss
förekomma af första flocken 120 arter, indelade
uti 39 slägten, och af andra flocken 128 arter,
utgörande 46 slägten, deruti äfven inberäknade
sådana, hvilka finnas endast i tamt tillstånd. Flera
fogelarters kött och ägg utgöra, såsom bekant är,
goda och smakliga näringsmedel, hvarjemte
fjädern, och isynnerhet den af sjöfoglar, är en ej
obetydlig handelsartikel. I följd häraf skjutas och
fångas, särdeles matnyttiga, foglar på
mångahanda sätt. Men ej allenast dessa äro föremål
för jagt och fogelfångst, utan äfven
roffoglarne, hvilka förföljas och utrotas till
förebyggande af den skada som de genom sin rofgirighet
förorsaka. Dessutom fångas äfven många slags
sångfoglar för att hållas i bur. Enligt
jagtstad-gan få roffoglar när och hvar som helst skjutas
eller fångas, och betalas för dem, likasom för
fällandet af andra skadedjur, ett visst premium,
kalladt skottpenningar. Matnyttig fogel får deremot
ej ofredas under kläckningstiden, d. v. s. i
allmänhet från den 15 Mars till den i Augusti. (Se:
Jagt.)
Foglnm, annex till Lekåsa, beläget i Darno
härad af Skaraborgs län, 2 J mil N.O. från Alingsås.
Kyrkan är trång, mörk och byggd af gråsten på
okänd tid. I socknen märkes blott: Holm, 1 mtl.
säteri och Tegalund, kapitens-boställe vid kongl.
Westgötha regemente. Socknen består af 11 mtl.
och har 530 invånare. Dess areal utgör 6,526
tunnl., af hvilka 135 äro sjöar och kärr. Adr.
Skara eller Alingsås.
Foglas, en socken, med Hjo stads- och
landsförsamling med kapell till annex, är belägen i
Kåkinds härad och kontrakt af Skaraborgs län och
stift, J mil S.S.V. från Hjo, vid YVettern och hör
till 1 kl. reg. pastorat. I denna socken märkas
följande säterier: Almenàs, 4^ mtl., har tillhört
slägterna Bjelke, Ehrensten, Stackelberg och Sparre.
Almenäs masugn var fordom uppbyggd på ägorne.
Ilär är nu husbehofs-kniphammare och ett
tegelbruk. Hjello eller Gallé, 3 mtl. och 2
underlydande, belägenheten är den vackraste, nära invid
sjön Wcttern. Såg och injölqvarn lyda härunder.
Eflandstorp, 1 mtl.; Carlsberga eller Storegården,
1 mtl.; Ruder, 1 mtl. och Söder Ryd 2 mtl. samt
flere underlydande hemman. Belägenheten utmärkt
vacker. Har tegelbruk och kalkugn. — Södra
delen af socknen äger serskild kyrka, kapellet
kallad; byggd af träd och anlagd på
1680-talet. Nykyrkan har legat vid skillnaden emellan
Kåkinds och Wartofta härad, ej längt ifrån
Wet-tern och var äfven offerkyrka; men blef raserad
vid de mindre helgdagarnes indragning. Socknen
består af 76 mtl., med 2,558 invånare på en areal
af 23,421 tunnl., af hvilka 280 äro sjöar och
kärr. Adr. Hjo.
FoglU, säteri om 3 mtl., beläget i Thorsö
socken af Westergöthland, vid en vik af Wenern,
har fordom tillhört friherrliga slägten Posse till
Säby. Ilar sedermera tillhört C. Hjerta, assessor
Beckman, öfverst-löjtnant B. U. v. Knorring och
kommcrse-rädet Santesson.
Fohle eller FohlO, en socken med Lokrumma,
belägen i Bro ling och Gottlands norra fögderi,
samt Wisby stifts norra kontrakt, 1 £ O. från
Wisby. Kyrkan är bygd af kalksten år 1096.
Ilär en liksten med runor. Socknen hör till 2 kl.
konsist, pastorater och består af 15 ; mtl. med
370 invånare. Dess areal utgör 5,392 tunnl., af
hvilka 35 äro sjöar och kärr. Adr. Wisby.
Fokiien (Papilio polvchloros), en dagfjäril af 1 tums
längd samt nära 3 tum bred emellan
vingspetsarne; under svart, ofvan brungulaktig med stora,
ofvan klart rödgula svartbordade, under svartbrant
tecknade vingar. Förekommer uti rikets södra
och mellersta landskap i trädgårdar. Larven är
blåsvart, med greniga rödbruna taggar, samt linjer
på ryggen och sidorna af samma färg. Lefver af
fruktträdens, särdeles körsbärsträdens, löf om
våren, samt göra betydlig skada då de äro talrika
Pupporna äro skarptaggiga, brunaktiga samt
guldock silfverlläckiga och hänga stundom med
stjerten fästad i en silkestafs. .
-Folcher, Johannes, theol. professor i Pernau,
är bekant genom sina tvistigheter med konsisto-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
