Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Enstödhin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Erkebiskop*
Erlingknmlra.
430
allt och med häftighet och hetta ville förstöra den
gamla Romerska gudstjensten. Konungens
fördragsamhet råkade ofta i strid med deras öfverdåd,
och den fromme Lanrentius Petri fick äfven
uppbära sin andel af det kungliga missnöjet.
Laurentius Petri Gothus, som efterträdde honom, var
Johan III undergifven, när fråga var om lilburgien.
han var måg åt sin företrädare; men blott till
namnet lik honom, till egenskaperna underlägsen.
Abrahamus Andreæ Angermannus, tillsatt af Upsala
möte 1593, påminner mycket om de Romerske
prelaterne i deras djerfhet, öfvermod och styrka.
Han ägde mycket nit; men utan klokhet. Han
visiterade i stiftet och för fram med barbarisk
hårdhet. Med hertig Carl kom han snart i fiendskap,
och samma uppträden visa sig, som då Gustaf
Wasa anföll Olaus Petri: en djerf prelat, en ännu
djerfvare monark, hvilken ej fördrager
erkebiskopens stolthet, skiljer honom vid sin magt och
låter honom försmäkta i fängelse. Efter Abrahamus
kom Nicolaus Olai Bothniensis och innan kort Olaus
Martini, också Carl IX:s samtida och motståndare;
men fogligare, hvarföre också han af konungen
bemöttes med fullkomlig aktning. De tvistade om
religionen; Carl IX, i politiken fullkomligt trogen
Gustaf Wasas grundsatser, var i religionen böjd
för kalvinism. Erkebiskopen försvarade den rent
Lutherska trosbekännelsen och konungen fördrog
hans inkast. Efter denna tid har ingen erkebiskop
framträdt annorlunda, än såsom konungens och
kyrkans embetsmän, ej såsom ett sjelfständigt
hufvud för en mägtig inrättning, kämpande med rikets
konung. Utmärkte män hafva beklädt
erkebiskops-stolen. Biskopskrönikan förvarar deras namn: Petrus
Kenicius var Gustaf II Adolfs samtida, och
efterträddes af Laurentius Paulinus, efter hvilken
följde dokt. Johannis Canuti Lenæus. Sedan doktor
Laurentius Sligzelius, dokt. Johannes Baazius, Olof
Svebilius, hvilken öfversåg kyrko-ordningen,
handboken och psalmboken, under konung Carl XI:s
regering, Erik Benzelius, Haqvin Spegel, Matthias
Sleu-chius, Johannes Steuchius, hvilken efterträdde sin
far i prelaturen, och slutligen de trenne bröderne
Erik, Jakob och Henrik Benzelius, erkebiskopssöner
och sjelfve erkebiskopar hvar efter annan. Med
den siste af Benzelierne har erkebiskops-längden
hunnit medlet af 1700-talet. Sedan följer
Bero-nius, Troilius, far och son, den senare adlad med
namnet von Troil, emellan dem Mennander,
Fre-denbeimska slägtens stamfar, slutligen Lindblom,
von Rosenstein, Wallin och af Wingård. Flere ibland
dessa hafva lemnat namn, dem efterverlden icke
glömmer, äfven om biskops-krönikan ej påminde
derom. — Erkebiskopen är nu Upsala stifts biskop;
detta är hans hufvudsakliga bestämmelse. För de
öfrige biskoparne är han blott till namnet förman,
och har i deras stift ingen myndighet. Han viger
biskoparne till deras embete; sjelf behöfver han ej
vigas. Då kyrkan framstår med en gemensam
ordförande är han dertill sjelfskrifven. Såsom sådan
är han taleman vid riksdagarne, kröner konungen
oeh drottningen, samt förrättar de religiösa
handlingarne, dop, vigsel och begrafning inom den kung-
liga familjen. Den presterliga styrelse, som ej kan
bindas vid något serskildt stift, är honom
anförtrodd i första rummet. Derföre är det han som
föreslår till utnämnande af legations-predikanter
och han är biskop för ön S:t Barthélemy, likaså
för Stockholms stad, derigenom att han, om han
så vill, för ordet i stadens konsistorium. Men
detta har dock äfven i pastor primarius en egen
ordinarie preses, som vanligen gör tjensten. För
Upsala universitet är erkebiskopen prokansler, en
värdighet mera än ett embete; ty det innebär en
obestämd uppsigt, men ingen egentlig styrelse.
Erkebiskopen utnämnes utaf konungen inom det
förslag, som upprättas af Upsala stifts presterskap
och af alla domkapitel i riket, samt consistorium
academicum i Upsala. Erkestiftet har blott en röst,
likasom hvarje konsistorium. Det är brukligt, att
blott biskopar befordras till denna ståndets högsta
värdighet; men presterskapets och konungens
förenade förtroende kunde dertill kalla äfven någon
annan.
Erkebiskopskäpa. Se: Biskop.
Erkedjekne, en Svensk öfversättning af det
Latinska archi-diaconus, var ett embete inom den
Romerska kyrkan i Sverige. Diaconi eller djeknar
voro ursprungligen tjenstemän, som förrättade
guds-tjenstens ceremonier och äfven deltogo i vården om
sederna inom församlingen. Den förste bland dem och
tillika deras uppsyningsman hette archi-diaconus eller
erkedjekne. Hans embete vann småningom ökad
vigt och större anseende. Redan i 6:te
århundradet deltog han med biskopen i den andeliga
doms-rätten och förvärfvade omsider en egen
domaremyndighet samt värdighet ibland prelaterne.
Stiften började delas i flere archi-diaconater. Sådan
var archi-diaconi ställning i allmänhet inom
ka-tholska kyrkan. De Svenska erkedjekname
bildade derefter sin verkningskrets. Deras embete
öfverlefde ej reformationen.
Krkerne, fordom Idekalfverne kallade, äro
fem små öar i Wettern, beväxta med lind och alm.
Erkleckelig. Detta ord, som skulle betyda:
tillräcklig, förekommer i flera kongl. bref på
1720-och 1730-talen.
Erliiighiinclra, ett kontrakt af Upsala stift i
Stockholms län, innefattar följande socknar:
Odensala med Husby, Wassunda med Haga, Sigtuna med
S:t Olofs och S:t Pehrs församlingar, samt Alsike
med Knifsta. Af dessa höra Sigtuna med 2:ne
an-nexer till 3 kl. reg. pastorat, de öfriga till 2 kl.
konsist. Kontraktets folkmängd uppgår till 5,424
personer.
Erlingliunrira, ett härad i Stockholms län,
håller omkring 2 qvadratmil i arealvidd, innefattar 6
kyrkosocknar, nemligen Odensala, Husby, Alsike,
Knifsta, Norrsunda och Sankt Olof, med 211 £ mtl.
I politiskt hänseende räknas till detta härad äfven
socknarne Wassunda, Haga och S:t Pehr, hvilka
egentligen höra till Håbo härad i Upsala län. Jemte
dessa socknar består således detta härad af 283 |
mtl., har 5,496 invånare och en areal af 59,061
tunnland, af hvilka 940 äro sjöar och kärr. Ingen
ström af betydenhet finnes i häradet. Märkvärdi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
