Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Barkekonung - Barken - Barkeryd - Barkskepp - Barksäter - Barkåkra - Barlingbo - Barn - Barnarp - Barnbördshus - Barne - Barnehöl - Barnekow - Barnekows sten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på konungens räkning. Med henne blandade sig
förtrytelsen öfver hans enskildta, mindre exemplariska
lefnad, samt deröfver, att han så litet aktade den
allmänna nöden, att han, den till trots, reste
genom landet, med ett så talrikt sällskap, att
allmogen, vid hvarje nattqvarter, måste sammanskjuta
60 tunnor korn åt hans hästar, då folket sjelft
fick nöja sig med barkbröd.
Barken utgöres af tvenne långsträckta sjöar,
belägna i Norrberkes och Söderberkes socknar af
Dalarne. Sjöarnes längd uppgår till 2 1/2 mil; men
deras bredd är obetydlig.
Barkeryd. en socken, jemte Nässjö, belägen i
Tveta kontrakt och härad, Wexiö stift och
Jönköpings län, 2 1/2 mil S.O. från Jönköping.
Socknen hörer till 2 kl. konsist., består af 32 3/4 mtl. och
har 1,380 invånare. Dess areala vidd uppgår till
21,407 tunnland, hvaraf 2,990 äro sjöar och kärr.
Adr. Jönköping.
Barkskepp kallas hvarje tremastadt fartyg, som
ej är rå-takladt på aktersta eller mesanmasten,
hvilken är mindre än de andra och har ingen
märs, utan salning, och en stång, på hvilken kan
föras ett gaffeltoppsegel.
Barksäter, ett säteri i Östra Vingåkers socken,
6 7/8 mil från Nyköping, 1 mantal, kallades fordom
Birkesäter, ägdes, under konung Carl IX:s tid, af
en Peder Nilsson, hos hvilken samme konung,
såsom hertig, under sina resor vanligtvis tog sitt
nattläger. På Claestorp, hvars fideikomiss
Barksäter 1786 tillföll, finnes ett bref från konungen
till ofvannämnde Nilsson, med tacksägelse för
välfägnad, jemte beröm för hans goda porsöl.
Barkåkra, en socken, jemte Rebbelberga,
hörande till 2 kl. reg., och belägen i Bjära kontrakt
och härad, Lunds stift och Christianstads län, 3/4
mil N.N.V. från Engelholm, invid hafvet. Dess
areal är 6,897 tunnland, hvaraf blott 4 äro sjöar
och kärr. Socknen består af 19 1/2 mtl. och har
1,306 invånare. Adr. Engelholm.
Barlingbo, en socken, jemte Ekeby, belägen i
Wisby stifts norra kontrakt och Gottlands läns
norra fögderi, 1 1/2 mil S.O. från Wisby.
Socknen hör till 2 kl. konsist., har 280 invånare och
består af 13 3/4 mtl. Dess areala vidd innefattar
3,495 tunnland, hvaraf blott 35 äro sjöar och
kärr. Adr. Wisby. — Kyrkan är byggd af sten,
år 1058, har kolonner af Gottlands-marmor och
fönster med målade glasrutor sedan fornåldern.
Kyrkan invändigt är en bland de vackraste
landskyrkor.
Barn. I Sverige födas i medeltal 95,000 barn,
hvaraf 6,258 oäkta och 2,228 dödfödda.
Hufvudstaden har isynnerhet den bedröfliga utmärkelsen,
att genom det öfverdrifna antalet af oäkta barn i
detta hänseende stå främst bland Europas städer;
emedan bland de årligen födda proportionen af
dem till de äkta är som 1 till 2 1/4, hvaremot den
i rikets öfriga delar förhåller sig som 1 till 17 1/2.
Barnarp, en socken, jemte Månsarp, hör till 3
kl. preb.; är belägen i Tveta kontrakt och härad,
Wexiö stift och Jönköpings län, 1 mil S. från
Jönköping. Socknen har en areal af 11,687
tunnland, hvaraf 880 äro kärr och sjöar, består af 20 3/4
mtl. och har 830 invånare. Adr. Jönköping.
Barnbördshus, det allmänna. Ehuru redan 1682
ett förslag gjordes af Urban Hjärne, att inrätta ett
barnbördshus i Stockholm, blef likväl ingenting
vidare för ändamålet åtgjordt förrän år 1775, då ett
sådant beslöts och stadfästades genom kongl. brefvet
af d. 17 Jan. s. å. Den högt förtjente
generaldirektören, sedermera presidenten David von
Schulzenheim kan anses som dess stiftare, emedan han,
utom all annan omsorg för inrättningen, i sitt
eget hus på Riddarholmen, upplät 10 sängar
för densamma. Hon öppnades midsommaraftonen
nämnde år. Följande året flyttades den till
sitt nuvarande hus vid Röda Bodarne, hvilket
blef inköpt med en af banken förskjuten, och
sedermera, genom egendomens afkastning,
återbetald, köpeskilling. Anstalten har fått ett
statsanslag och dess öfriga inkomster bestå
hufvudsakligen af gåfvomedel. Årligen intagas derstädes
mellan 4 à 500 barnaföderskor, för hvilka
finnas 30 sängar. — Sällskapet Pro Patria
inrättade samtidigt härmed en lika beskafiad anstalt,
hvilken först grundlades af assessorn, doktor
Rahmström, som, i sitt hus på Rörstrandsgatan i
Stockholm, intog och vårdade fattiga
barnaföderskor. Sällskapet öfvertog sedermera anstalten och
inköpte år 1778 för detta ändamål ett hus på
Norra Badstugugatan, der den ännu har sin plats
och underhålles genom bidrag af sällskapet, samt af
räntor å donerade kapital. I medeltal hafva nära
200 barn här årligen blifvit födda. Med dessa
inrättningar äro förenade skyldigheten att besigtiga
ammor, och att lemna tillgång till barnmorskors
undervisning. Examinerade barnmorskor utgöra för
närvarande 1,103.
Barne, ett härad, beläget i Leckö fögderi af
Skaraborgs län; består af 194 3/5 mtl. och har
7,835 invånare. Inom detta härad äro följande
socknar och annexer belägna, nemligen: Skarstad,
med Hällum; Önum och Wara; Ryda, med Naum
och Kedum; Lekåsa, med Åsaka, Foglum, Essunga
och Kyrkås; samt annexerne Long och Elings.
Häradets areal utgör 56,863 tunnland, hvaraf 695
äro sjöar och kärr.
Barnehöl, en insjö, belägen på en stor äng i
Nöbelöfs socken af Skåne. En sägen förmäler att
i sjöns ställe fordom stått en herregård; men
hvilken sjunkit, för ägarens gudlöshets skull. Om
dylika sägner, se för öfrigt under orden: Odensjön
och Ringsjön.
Barnekow, en gammal adelig, sedan 1751
friherrlig, ätt i Sverige; härstammar från Rügen.
Redan år 1375 voro en Rawn, en Henrik och en
Olrik Barnekow rådsherrar, och hafva såsom
sådana underskrifvit konung Albrekts stadga af
samma år.
Barnekows sten. Vid Skillinge hed på
Frägnareds gärde uti Westergöthland, finnes en stor
rostfläckig sten, som ännu kallas Christian
Barnekows sten. Orsaken härtill var, att då
Svenskarne 1612 här hade slagit Danskarne, hvilka
anfördes af konung Christian IV sjelf, och desse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
