Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afrads- eller ränte-spannmål - Afrikanska handelskompaniet - Afrodit - Afrätta - Afrösningsjord - Afskärning - Afsöndring - Aftonbladet - Aftonsång - Aftvän - Afvenbok - Afvita - Afvittring - Afvog sköld - Afväntningsgods - Afzelius - Afzelius, Adam - Afzelius, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
böra utgå, vanligen hufvudräntan i
sädesprovinserna, en del af Landtogsgärden, samt Fordringen,
hvilken allmänt nog förvandlas i spannmål.
Afradsspannmålen utgjorde 1824: 180,039 tunnor, och
1841: 320,838 tunnor.
Afrikanska handelskompaniet inrättades af
Ludvig De Géer år 1649. Det hade ett
nederlagskontor vid Cabo Corso på Guineakusten, der
en landsträcka inköptes och ett fäste byggdes.
Det uppblomstrade hastigt nog, så att år 1652
afgingo icke mindre än fyra dyrbara laddningar från
Afrika till Sverige. Det förföll likväl åter nästan
lika hastigt.
Afrodit eller sjöskum, ett till silikaternas slägte
hörande mineral, som består af kiselsyrad talkjord
med vatten, och förekommer, mjölkhvitt,
ogenomskinligt och poröst samt lätt att skära med knif,
uti Långbanshytte grufvor i Wermland.
Afrätta kallas den handling, hvarigenom en
brottsling, såsom straff för ett gröfre brott, afhändes
lifvet. Platsen, der detta sker, kallas afrättsplats.
Ordet betecknar att rätt vederfares den brottslige.
De gamle Svenskarne hade sina afrättsplatser i
närheten af tingsställena, så att bestraffningen kunde
ske nästan i Rättens åsyn, emedan de ansågo
densamma icke såsom en nesa, hvilken borde döljas,
utan blott och bart såsom ett skipande af en
helig rättvisa. Lemningar efter sådana rättarplatser
finnas ännu flerestädes, och sägnerne tala hemskt
och tydligt om deras fordna bestämmelse.
Afrösningsjord skiljes från inrösningsjord
derigenom, att den förstnämnde består af sådan, som
icke kan göras fruktbärande, således i skog, bergig
mark o. s. v. Omfånget af bådadera skall före
ett laga skifte noga bestämmas.
Afskärning, (bergsm.-term), en malmgångs
rubbning eller fullkomliga försvinnande, i följd af en
annan ej malmförande gångs infallande derpå,
korsvis eller i en viss vinkel.
Afsöndring. Se Hemmansklyfning.
Aftonbladet. Denna tidning, den mest spridda
af alla Svenska, och, i proportion mot Sveriges
folkmängd, kanske det dagblad som har den
största publicitet i Europa, började utgifvas d. 10 Dec.
1830 af herr Lars Hjerta. Antalet af de
föryttrade exemplaren lärer någon gång hafva uppgått
ända till 7000.
Aftonsång. Under påfviska tiden i Sverige
bestod Gudstjensten nästan uteslutande i sång och
messande. Deraf namnen Ottesång, Aftonsång och
Högmessa. Aptunsang förekommer i
Landskapslagarna. Aftonsången hölls i början af Lutherska
tiden med predikan i städerna öfver Davids epistel.
Stundom läste man likväl blott ett kapitel ur
bibeln, samt sjöng den så kallade Nattsången.
Sången var på både Latin och Svenska. Som
bekant är har i senare tider aftonsångens början i
Stockholm blifvit flyttad från klockan 2 till 4.
Aftvän. Ett gammalt, numera obrukligt, ord,
betydande detsamma som gunstling, och
användes bland annat om Abraham Brodersson,
hvilken var Drottning Margarethas favorit och
kanhända älskare.
Afvenbok, annbok, (Carpinus betulus), ett
medelmåttigt träd, förekommer vildt i Skåne, Blekinge,
södra delen af Småland, Halland och på Öland.
Veden som är tung, tät, hård och hvit, kallas
hvitbok och begagnas till sådana verktyg och
inrättningar, som äro utsatte för stark nötning,
såsom klubbor, stämplar, qvarnkuggar, hjulnaf o. dyl.
Afvita, ett gammalt ord, som förekommer i de
gamla Landskapslagarna, och ännu i vår gällande
Lag. Bemärkelsen deraf är vettlös (egentligen
vara af eller från vettet, från förståndet).
Afvittring. I Kameral-hänseende betyder
afvittring afskiljandet af sådan mark, som redan
upptaget hemman, antingen besitter utöfver sin rätta
rågång, eller har utöfver sitt hemmantalsbehof,
hvilken mark, under namn af Öfverloppsjord är
Kronan tillerkänd. Sådana afvittringar hafva skett till
större delen öfver hela riket genom: 1:o de så
kallade Skogs-kommissionerne; 2:o
Afvittrings-förrättningar. Genom sådana afvittringar har Kronan
bekommit betydligt jord, hvarå dels nybyggen
blifvit upptagne, dels ock jorden till
allmänningsmark upplåten. Afvittringsverket har kostat
staten stora summor och såsom exempel må anföras,
att ensamt i Fahlu län 356,396 R:dr B:ko åtgått till
år 1843, och i Östersund 228,447 B:dr B:ko. Med
afvittring menas i vår Lag egendoms uppteckning,
värdering och delning, mellan samtlige arfvingar.
Sådan bör ske innan enkling eller enka får träda
i nytt gifte. Underlåtes det, hafve den
efterlefvande enklingen eller enkan förverkat till barnen
eller arfvingarne en tredjedel af sin andel i boet.
Afvog sköld, ett gammalt Svenskt metaforiskt
uttryck, som t. ex. i uttrycket: Bära afvog sköld
mot fäderneslandet, bemärker: handla förrädiskt
mot hemlandet. Vanligen säger man nu mera afvig.
Ordet heter på Isländska Öfuger, samt i
Westmanland enligt folkuttalet avuvr.
Afväntningsgods, en öfversättning af
expektansgods, hvarmed menades sådana förläningar, på
hvilka någon erhållit löfte efter innehafvarens död. —
Afväntningsbref var försäkran om ett sådant. På
1655 års Riksdag förklarades alla sådana bref
ogiltiga.
Afzelius. En om den Svenska lärdomen,
litteraturen och naturhistorien ganska förtjent slägt. Af
densamma äro i synnerhet följande namnkunnige:
Afzelius, Adam. son af Kyrkoherden i Larf af
Skara stift, Afzelius, egnade sig åt naturhistoriens
studium och vistades en längre tid, för sin
utbildning deri, dels i England, dels på det Engelska i
filantropisk afsigt anlagda nybygget: Sierra Leona,
der han likväl delade samma öde med hela
kolonien, som utplundrades och ödelades vid ett
Fransyskt anfall på densamma, och hvarvid hans
samlingar gingo förlorade. Blef e. o. Materiæ Medicæ
Prof. i Upsala 1812, men erhöll aldrig en ordinarie
Professors-beställning. Har utgifvit åtskilliga
naturhistoriska skrifter, och fick det ärofulla
uppdraget, att redigera Linées anteckningar om sig sjelf.
Född d. 8 Okt. 1750, död d. 26 Jan. 1837.
Afzelius, Johan, den föregåendes broder,
lyckligare än denne, blef redan 1784 Kemiæ Prof. i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
