Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Adlersparre, Sofie - Adlerstam, Magnus - Adlerstedt - Adlerstråle, Jonas - Adolfsberg - Adolfsforss (nedre) - Adolfsforss (öfre) - Adolf Fredrik - Adolf Fredrik - Adolf Johan - Adolphi, Johannes - Adpertinens - Aducering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Adlersparre, Sofie, Fröken, dotter till vice
Landshöfdingen i Jemtland Axel Adlersparre, Georgs
yngre broder, har utmärkt sig som lycklig
porträttmålarinna.
Adlerstam, Magnus, Kommerseråd, har gjort
sig känd som utgifvare af Jomsvikinga-sagan, den
han på Svenska öfversatt år 1815.
Adlerstedt, född Banck, adlad år 1691, använd
i diplomatiska värf och död som Kommerseråd år
1734, i en ålder af 78 år, har gjort sig känd
genom åtskilliga både prosaiska och poetiska
skrifter, särdeles med ett sorgeqväde öfver fru Brenner.
Adlerstråle, Jonas, son af en hammarsmed i
Wermland, Anders Andersson, egnade sig åt
studierna, men öfvergaf dem för krigsyrket och tog
vid 17 års ålder tjenst som Volontär vid Nerikes
och Wermlands regemente, bevistade från denna
tid de flesta af Carl XII:s krigsoperationer, äfven
kalabaliken i Bender, Stralsunds belägring och
fälttåget i Norrige, adlades 1720 och afled såsom
Generalmajor och Kommendant i Stralsund. Född
1684, död 1758.
Adolfsbergs helsobrunn, belägen uti Arstads
socken i Nerike, 3/8 mil från Örebro, ”upptäcktes” år
1613, ehuru man vet att den redan förut
varit begagnad. Den har varit mer och mindre
besökt, till dess den genom ett bolags försorg
blifvit försatt i behörigt skick. Den har ett rymligt
badhus, värdshus m. m. Af källans vatten bildas
flera små kanaler, dem konsten ledt genom den
omkringliggande parken, och på flera ställen
öfverbyggt med kostsamma stenbroar och vackra
Chinesiska bryggor. Emellan kanalerne äro
Engelska gångar anlagde och i trakten omkring källan
har bolaget låtit plantera mellan 7 och 8000 träd.
Adolfsberg har två källor. Den ena, som ligger
högst, är den äldsta; den andra är först i senare
åren upptagen. År 1839 gjordes härstädes en
inrättning för både varma och kalla bad. Uti
badhuset betjenas med gyttje-, dusch-, hepatiska och
jernbad. Erfarenheten har visat, att detta
helsovatten är ett af det bästa inom fäderneslandet,
och flere olikartade sjukdomar, såsom skrofler och
rachitism, maskplågor, reformar, skabb och andra
utslagssjukdomar, samt äfven och egentligast, alla
lidanden af kronisk natur, såsom gikt, rheumatism,
dålig matsmältning, m. fl., jemte melankoli,
hypokondri, hysteri och nerfsvaghet i allmänhet, samt
oordningar i urinvägarne och vid menstruationen,
hafva blifvit genom bruket af detta vatten
fullkomligt häfne. Den å stället befintliga gyttjan
torde hafva en väsendtlig del uti dessa lyckliga
kurer.
Adolfsforss (nedre), ett jernbruk i Köhlens
socken af Wermland. Har 2:ne härdar och 900 skepp:d
privilegieradt årligt smide, samt dessutom spik-
och manufaktursmide, allt med köpetackjern.
Hammarskatten är 9 skepp:d. Brukets tillverkning
utskeppas på Götheborg. Smidesstämpeln visar ett
sammanbundet A F och derunder ett N. Ägarena
äro J. N. Nordström och J. P. Björlin.
Adolfsforss (öfre), ett jernbruk i Köhlens
socken af Wermland. Har tvenne härdar och 900
skepp:d privilegieradt årligt smide, samt en icke
obetydlig spik- och manufaktursmides-tillverkning,
allt med köpetackjern. Hammarskatten är 9
skeppund. Brukets smidesstämpel utvisar ett
sammanbundet A F. Tillverkningen utskeppas på
Götheborg. Bruket, som äfven har en stålugn, äges af
L. A. Groth.
Adolf Fredrik, en Prins af Holstein-Gottorpska
Huset och Biskop af Lybeck, blef genom
Kejsarinnans af Ryssland rekommendation d. 23 Juni 1743
vald till tronföljare i Sverige efter den
ålderstigne Konung Fredrik, efter hvars död han
tillträdde regeringen d. 25 Mars 1751. Den skulle hafva
varit både fredlig och lycklig för så väl
Konungen som riket, till följd af Adolf Fredriks milda
och älskvärda karakter, om icke de dåvarande
partitvisterna och hans gemåls häftiga och
herrsklystna sinnelag förbittrat hans både offentliga och
enskilda lefnad. I allt, der han fick följa sin
böjelse och sina afsigter, efterlemnade han likväl ett
rent och aktadt minne. Född på Gottorps slott
d. 14 Maj 1710, död i Stockholm d. 12 Febr.
1771. Som Adolf Fredrik härstammade på
mödernet från Carl IX:s dotter, således från Wasahuset,
ansågs detta hus med honom åter hafva uppstigit
på Svenska tronen.
Adolf Fredriks församling i Stockholm var
fordom en del af Klara, som der hade en
kyrkogård och ett litet kapell af träd, hvilket
uppbyggdes der år 1673 på en Rådman Olof Larsons
bekostnad, hvarföre det efter honom kallades S:t
Olofs kapell. Byggnaden af den nuvarande
kyrkan grundlades d. 23 Maj 1768 och kyrkan
invigdes d. 27 Nov. 1774, sedan S:t Olofs församling
året förut blifvit skiljd från Klara och gjord till
ett eget pastorat, hvaröfver Konungen äger jus
patronatus. Folknummern är nu 7243.
Adolf Johan, son till Pfaltzgrefven af
Zweibrücken Johan Casimir, således yngre broder till
Carl X Gustaf, blef genom sin härkomst och
slägtskap med Christina och med Carl Gustaf, utnämnd
till Riksmarskalk, Generalissimus för Svenska
arméen, Riksråd, förmyndare för den späde Carl XI
och President i regeringen under hans
minderårighet; men som konungagunsten ej kunde gifva
honom de egenskaper han saknade, och således intet
anseende hos folket, så kasserade Ständerna den
aflidne Konungens testamente och Hertigen uteslöts
från regeringen. Han var gift efter hvarandra med
tvenne fröknar Brahe, Elsa Beata och Elsa
Elisabeth, den senare enka efter Grefve Erik Axelson
Oxenstjerna. Född på Stegeborg d. 11 Okt. 1629,
död derstädes d. 14 Okt. 1689.
Adolphi, Johannes, Erkedjekne i Upsala,
valdes år 1281 till Erkebiskop, men nedlade tre år
senare i Påfvens händer sitt embete och återgick
till sin förra plats. Död 1290.
Adpertinens kallas en ägolott, som lyder under
en annan, samt deraf utgör en del, och är
anslagen till dess understöd. Adpertinens, såsom
sådan, får icke från hufvudpossession skiljas.
Aducering, (tekn. term), kallas en operation,
hvarigenom metaller, i synnerhet jern, göras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
