Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och Svea hovrätt och har, när han återkallades till Malmö, titeln advokatfiskal. År 1819
blev han borgmästare i fädernestaden. Det var genom Hans Aron Falkmans brorsöner,
Johan och Ludvig Berckhan, som det Falkmanska namnet framför allt blev känt i
huvudstaden. Även Johan Falkman gick juristbanan. Han var född i Malmö år 1806, studerade
juridik i Lund och tjänstgjorde först i Skånska hovrätten. Efter att ha fått utnämning till
vice häradshövding övergick han till Svea hovrätt och därifrån till Kammarkollegium,
inom vilket verk han 1845 utnämndes till ordinarie kammarråd. Johan Falkman hade
anseende att vara en synnerligen nitisk och dugande ämbetsman, fick vid sidan av sin
egentliga verksamhet en mängd kommunala och andra uppdrag, men hann likväl att ägna sig åt
litterära och vetenskapliga intressen. Hans yngre broder, Ludvig Berckhan Falkman, är
utan jämförelse släktens mest kände medlem. Efter skolgång i Malmö kom denne till Lund
med avsikten att där förvärva filosofie doktorsgraden. Efter att ha avlagt ett par
förberedande examina avbröt han likväl
universitetsstudierna, dels på grund av sitt stigande
intresse för lantmäteriet — den verksamhet, åt
vilken han kom att ägna sitt liv — dels —
enligt hans egen uppgift i det av Per Lindell
utgivna arbetet "Autografier och porträtt af
framstående personer" — för sin stora fattigdoms
skull. Han blev nu år 1828 lantmäterielev,
genomgick därefter föreskrivna utbildningskurser
i Stockholm och utnämndes 1840 vid trettiotvå
års ålder till förste lantmätare i Malmöhus län.
Under de åtta år Falkman hade sin verksamhet
förlagd till Skåne medhann han vid sidan av
sin ordinarie tjänst tack vare sin stora
arbetsförmåga en mängd andra uppdrag av olika slag.
Han ingrep energiskt i det kommunala livet i
Malmö och valdes 1843 till rådman där. På
uppdrag av Kungl. Maj:t fullgjorde han jämväl
flera betydelsefulla utredningar angående
hemmanklyvning och jordavsöndring i Malmöhus län och om de s. k. halländska
kyrkohemmanen m. m. Det var sannolikt dessa särskilda uppdrag, som så tidigt beredde honom väg till
den högsta posten i riket inom det ämbetsverk han tillhörde. Ar 1848 blev
chefsbefattningen inom lantmäteriet ledig genom Carl af Forsells död. Falkman anmälde sig
tillsammans med fjorton andra såsom sökande. Av Kammarkollegiet uppfördes han icke ens på
förslag, men ehuru han underlät att överklaga det avgivna förslaget utnämndes han likväl
samma år av Kungl. Maj:t till innehavare av den sökta befattningen. Han var då fyrtio
år gammal. I icke mindre än trettiotvå år kom Falkman att fungera som lantmäteriets
högste chef, en tid, under vilken detta ämbetsverk kom att i grund omorganiseras.
Falkman omnämner i sin självbiografi, att då ban avgick från sitt ämbete, så gott som alla vid
hans tillträde gällande författningar på hans framställningar blivit av Kungl. Maj:t ersatta
med nya, och att alla de föreskrifter, som lantmäteristyrelsen ägde att utfärda, likaledes
omarbetats eller ersatts. Falkman, som nämnts såsom "typen för en svensk ämbetsman",
besatt en oerhörd arbetsförmåga och var i tjänsten fordrande men rättrådig. Trots detta —
 |
| Ludvig B. Falkman. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
