Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dessa tillhörde ofta naturaliserade tyska släkter. Först under sjuttonhundratalets senare
hälft kunna apotekare av skånsk härkomst påvisas. Vid en genomgång av Ahlbergs
Sveriges apotekarehistoria har sålunda påträffats en Samuel Fredric Thraene, född i Malmö
och innehavare av apoteket Markattan, senare kallat Leoparden. Denne hade studerat vid
universitetet i Lund och tjänstgjort vid universitetsapoteket Svanen där. Hans tid som
stockholmare blev emellertid kort. Han avled nämligen år 1794, samma år som han
tillträdde Markattan. Samma apotek fick senare ytterligare ett par skånska innehavare. Axel
Ludvig Molin var född år 1805 och son till kyrkoherden i Öved Lars Molin. Även han hade
studerat vid Lunds universitet, där han märkligt nog, trots sin skånska härkomst tillhörde
den då ännu existerande Norrlands nation. Johan Alfred Sjöberg var likaledes prästson,
född i Västra Alstad. Han övergav emellertid snart apotekarebanan och ägnade sig senare
åt advokatverksamhet i huvudstaden. Även andra Stockholmsapotek ha haft skåningar
såsom innehavare. Enhörningen innehades vid adertonhundratalets början av Albrecht Pripp,
född 1783 och son till en handlande i Landskrona. Pripp anlade tillsammans med
apotekare N. W. Lychou Mosebacke brunnsinrättning på Södermalm. År 1853 avled han i den
då grasserande koleraepidemien. Hans son Albrecht Wilhelm Pripp efterträdde honom
men avled redan år 1860. Olof Johan Cöster, som var född 1768 på Pålsjö gård utanför
Hälsingborg och son till sedermera borgmästaren i Växjö Michael Anders Cöster, blev
genom giftermål med apotekare Emanuel Leanders änka innehavare av apoteket Ugglan,
och samma apotek förvärvades år 1855 av Carl Wilhelm Anderberg från Riseberga. Elva
år senare överlät han emellertid Ugglan och återvände till Skåne, där han 1868 fick
personligt privilegium på apoteket Hjorten i Lund. Slutligen var J. Chr. Gottlib Piltz, född
år 1837 i Lund, vid århundradets slut innehavare av apoteket Nordstjärnan.
I detta sammanhang kan även nämnas "hov- och reseapotekare" Hans Nicolaus Ris,
för att använda den titulatur han själv plägade begagna. Ris, som var ett av Stockholms
mest kända original under 1840-talet, var son till kyrkoherden i Gråmanstorp och Vedby
Anders Thorbjörn Ris, praktiserade på ett flertal apotek, bland andra Lejonet i
Hälsingborg, Svanen i Ystad samt Morianen i Stockholm, i det att han, som han i sin fullständigt
befängda "Res- och lefvernesbeskrifning" uttrycker det, redan vid femton års ålder
"beträdde Esculapii territorium". Enligt den nämnda levernesbeskrivningen företog han vid
olika tillfällen långa utländska resor, så exempelvis "en fotresa, 1832 och 1833, genom
Sverige, Norge, Danmark, Hannover, Preusen, Holland, Relgien, Frankrike, Engeland och
öfver 15 andra Stater". Redan under sina tidigare resor hade han i olika länder
praktiserat inom apotekareyrket. Någon apotekareexamen avlade han aldrig, och hans ansökan
om dispens för att i hemlandet utöva yrket blev av höga vederbörande avslagen. Titeln
"reseapotekare" anlade han under den tid, han till häst utbjöd sina apoteksvaror vid strövtåg
genom landet. "Hovapotekare"-titeln var däremot helt och hållet hemmagjord. — I
Stockholms stadsbild utgjorde Ris ett synnerligen pittoreskt inslag. Han älskade att uppträda
till häst, och varje dag kunde man se honom på de mest trafikerade gatorna och i spetsen
för vaktparaden, stoltserande på en ljuslätt, skranglig springare. De förbipasserandes löje
syntes icke bekomma honom det minsta, tvärtom tycktes han smickrad över den
uppmärksamhet, som visades honom framför allt av huvudstadens gatpojkar. Hans
levernesbeskrivning, som utgavs i Kristianstad 1835, utkom i två upplagor och nådde stor spridning icke
minst genom författarens energiska arbete under den "subskriptionsrund" på inemot 300
mil han företog i landet. Om Ris’ sista år och hans levnads slut är intet bekant.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
