- Project Runeberg -  Skildringar ur Svenska historien under Gustaf III och Gustaf IV Adolf /
301

(1840) [MARC] Author: Ernst Moritz Arndt Translator: Johan Jakob Svartengren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf den fjerde Adolf (1796-1803)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 501 —

Vi känne friberre v. Essen redan förut. Men burn
blef denne general, huru blef han generalstäthållare och
excellens? Gustaf den 3 upptog honom såsom yngling
vid bofvet — hans enda förtjenst var hans vackra
gestalt — upphöjde honom sedan steg för steg, betalte
hans skulder och förbjelpte den fattige till ett rikt
giftermål och gods i Pommern. Äfven Gustaf Adolf fann
honom vid sitt regeringsanträde i ruinerade
omständigheter, gjorde honom till generalståthållare öfver
Pommern och Rägen, skänkte honom betydliga inkomster
och kronogods därstädes, gaf honom etterträdesrätt till
grefvarne Kiässow’s sannolikt snart ledigblifvande län
med 13,000 Rdr årliga inkomster; och efter Pommerns
förlust betryggade han honom med 5000 Rdr Bco årligen.
Detta hade konungarne gjort för honom; men hvad
gjorde han? Det sågo vi nyss. Lindrigast dömdt kan man
säga: då Essen fick och antog allt detta, så åtog han
sig också pligten, alt åtminstone ej arhbeta emot den
kungliga familjen, om också tiden kunde ingifva honom
den politiska öfvertygelsen, att han ej kunde eller
borde arbeta för densamma.

Vid medlet af Juni valdes till Karl den 483:s
thronföljare prins Kristian August, dansk ståthållare i
Norrige. Man talade nu långt mindre om Norrige såsom
medgft, eburu man redan från början väl vetat, att
detta berodde på helt andra viljor än hans och
Svenskarnes; men man hadce måst inbilla folket något. och
Adlersparre hade wvelat hafva sin egen konung. Denne
prins valdes ur enskilt-personliga och ej ur
allmänt-politiska grunder. Norrige? — hade dessutom de
klokare frågat; hhvad — Norrige? Det undgår oss ej, ifall
det ej störtar sig i hafvet, det kunna vi ännu efter
ärhundraden bekomma, om vi vilja; men bringen oss
en kronprins, som återger oss Finland, bringen oss den!

Krovprinsen Gustaf hade äfven haft sina vänner och
förfäktare, ehuru de ingen ting kunde utträtta. Bland
dessa hufvudmän nämnas general Armfelt, Gref Ruth,
finansminister under Gustaf 3, sedermera ståthållare
öfver Pommern, och Grefve De la Gardie f. d. sändebud
i VWien. Den sistnämnde ") och öfverste Sköldebrand



+ Besynnerligt, att denne de la Gardie, som var slägt med
Vasahuset, af några Svenskar föreslogs till thronföljare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:10:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skildsvhis/0307.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free