Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERRNHUTISMENS SVENSKA MÅLSMÄN. 207
augsburgiska bekännelsen. Saken anmäldes derefter hos Kel.
Maj:st, som i Januari 1750 resolverade, att Gradin skulle
under bevakning genast föras ur riket.
Allt detta motstånd kunde likväl ej hindra, att
herrnhutismen 1i Sverige fick många vänner särdeles i Lunds och
Göteborgs stift.. Den nya församlingens lärofader, biskop
AUGUST GOTTLIEB SPANGENBERG (t 1792), hade utvecklat
herrnhutarnes lära i sin JIdea fidei fratrum. Denna skrift,
som 1i mycket mildrat Zinzendorfs ensidiga öfverdrifter till
närmare Ööfverensstämmelse med den lutherska bekännelsen,
öfversattes på svenska och bidrog ej litet att skaffa
brödraförsamlingen anhängare i Sverige. Också bildade sig snart
nog i Stockholm, Göteborg, Uddevalla och Karlskrona
temligen talrika herrnhutarsocieteter, hvilka bibehållit sig ända
till våra dagar, ehuru med tynande lif.
Emellertid fortfor man från statskyrkans sida att betrakta
den nya rörelsen med fiendtliga ögon. Detta visade sig
synnerligen i den långvariga förföljelse, som träffade den
bekante doktor ANDERS KARL RUTSTRÖM. Denne man, som
var född i Luleå den 30:de Nov. 1721, ansågs redan 1748,
då han nyligen blifvit prest och var anstäld såsom
komministersadjunkt vid Stockholms storkyrka, såsom en
Zinzendorfs anhängare och förbjöds derföre till en tid att befatta
sig med embetets utöfning. År 1757 väcktes ånyo fråga
om hans renlärighet med anledning af en hos riksrådet NILS
PALMSTJERNA hållen predikan, som understäldes konsistorii
granskning och efter dess förmenande innehöll betänkliga
villomeningar. Icke desto mindre erhöll Rutström kort
derefter nådig fullmagt på kyrkoherdebeställningen i
Ladugårdslands församling.
Den ryktbare PETER MURBECK, hvilken sedermera så
framgångsrikt verkade såsom väckelsepredikant nere i
Blekinge, var vid denna tid komminister i Ladugårdslandet och
blef sålunda Rutströms embetsbroder. Att de dock icke
drogo ense, är lätt begripligt. Murbeck, uppfostrad i
pietismens skola, var strängt lagiskt sinnad och påminner i mycket
om de methodistiska botpredikanterna. Rutström åter delade
herrnhutismens ensidigt evangeliska rigtning, såsom man kan
se både af hans predikningar och ännu mera i hans s. k.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
