Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72 HIERARKIENS TILLVÄXT ETC.
sjelf. hafva tillhört predikareorden och äfven varit den, sonm
åter upplifvat eller grundlagt dominikanerklostret i Sigtuna
efter de första munkarnes fördrifvande derifrån under Olof
Basatömers tid. Då Sigtuna var den svenska ort, der
dominikanerna allraförst sökte sig en bostad, så blef dervarande
kloster betraktadt såsom deras äldsta ordenshus i Sverige
och synes dessutom hafva åtnjutit högt anseende i hela
norden. OÖOckså visar det sig, att Sigtunaklostrets prior någon
gång åtnjöt förtroendet att vara provincial öfver ordens alla
kloster i Skandinavien eller åtminstone var ett slags
provincialvikarie för ordenshusen 1i Sverige.
Snart finner man, jemte det i Sigtuna, äfven två andra
dominikanerkloster inrättade, nämligen ett i Skeninge och ett
i Vesoy. Ett ojäfaktigt bevis härför ligger deri, att munkar
från dessa tre svenska kloster tillika med andra från
dominikanerklostren i Danmark utsändes år 1246, enligt
provincialmötets beslut i Kzoe, att till Esthland fortplanta sin orden
och der grundlägga ett kloster i Reval.
Nyssnämnda tre kloster voro dock ej de enda, som nu
anlades i Sverige. I Skara stiftades ett domnikanerkloster
redan omkring 1240 eller kanske ännu tidigare. Det s. k.
Gamla Lödöse, under denna tid Sveriges enda köpstad vid
vesterhafvet, fick en dylik inrättning 1243; och året derpå
grundlades ett sjette dominikanerkloster i WVesterås på den
holme, som Svartån bildar vid sitt utlopp i Mälaren.
Mindre än om dominikanerorden veta vi om
franciskanernas första utbredande i Sverige. Så mycket synes
emellertid vara säkert, att ett minoriterkloster omkring 1238
inrättades 1 Lund 1 stadens nordvestra kant och bredvid:den
gata, som än i dag kallas Gråbrödragatan. Hvad det
egentliga Sverige beträffar, så berätta franciskanerna i sina egna
urkunder, att de här bosatt sig i Visby 1233, 1 Soderkoping
1235, i Seara 1242 och i Upsala 1247. På sistnämnda ställe
låg deras hus vid den ännu s. k. Klostergränd.
Man finner, att då cistercienserna 1i allmänhet slogo sig
ned på den ensliga landsbygen, så valde deremot
tiggarmunkarne sin bostad i städerna. Detta är ett talande bevis,
för hvad vi redan förut nämnt om dessa munkar, nämligen
att de, långt ifrån att fly undan verlden och lefva 1i enslig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
