- Project Runeberg -  Anteckningar under en resa genom Sverige och Dannemark sommaren 1839, jemte några bilagor /
19

(1840) [MARC] Author: Friedrich Karl von Strombeck, Karl XIV Johan
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

också min hyrlakej på visst sätt tillhörde huset,
samt uppassningen dessutom besörjdes ganska väl
af tvenne unga, vänliga svenskor (med hvilka jag
dock endast kunde samtala på de döfstummas
språk); emedan sängen, (en hufvudsak för mig)
kunde jemföras med den bästa italienska
madrassbädd i godhet och storlek, så förblef jag i mitt
hôtel ända till afresan, och kan med godt samvete
rekommendera detsamma åt hvarje tysk resande.
För öfrigt kunde man på stället erhålla kaffé och en
måttlig frukost. Middagen intog jag de få
dagar den svenska gästfriheten lemnade mig öfriga,
på ett spisningsställe, Hôtel royal vid
Drottninggatan, der man åt mycket bra efter matsedel och
hade den oskattbara fördelen, att värden talade
tyska, så att man någorlunda kunde välja, hvad
man önskade bland de uppgifna rätterna. — Snart
fann jag äfven ett kafférum, under ett af hvalfven
till den praktfulla bro, som ifrån Gustaf Adolfs
torg förer öfver Mälaren till Kongl. slottet, och
på detta sätt hade jag, genast försedd med en
bra hyrlakej, som tillika utgjorde tolk, sörjt för
mina nödvändigaste behof. Denne man erhöll
visserligen tre Riksdaler B:co om dagen, men man måste
besinna, att han vintertiden förtjente intet eller
högst litet af inhemska resande, för hvilka
naturligtvis hans tolkningsförmåga, som honoreras af
främlingar, är alldeles öfverflödig. Han hette
Anderson, var en dansk ifrån Bornholm, talte, (som
man sade mig) mycket bra svenska och en högst
bristfällig tyska. Att beständigt höra detta — han kände
t. ex. ingen annan artikel än ”die”, och använde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:08:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skfant/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free