Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Tegnér - 3. Tegnérs cyklotyma temperament. Mjältsjukan. Var skaldens val av levnadskall en orsak till stegrad disharmoni?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
223
Köpenhamn. Själv har han, såsom framgår av Schön-
becks meddelande, sin egen uppfattning om sjukdomens
djupare orsak, och han återkommer oupphörligt till
tanken på det hotande släktarvet. Med skepsis fogar
han sig efter sina läkares behandling och yttrar sig
med en viss vanvördnad om deras diagnoser.
»Ty jag märker nogsamt på mig själv», säger han, »att det egent-
ligen är två ting, varom medici och filosofer alldeles ingenting veta,
nämligen kropp och själ. Vad jag utan all medicin och filosofi
kan inse är, att min sjukdom kommer från själen och verkar på
-kroppen — — —
Med besk galghumor söker han förena de stridiga synpunkterna.
»Danska doktorerna, som jag rådfrågat, trodde, att min lever var
angripen. Jag påminner mig härvid en hypotes av Aristoteles, näm-
ligen att själen satt i levern. I det avseendet är jag visserligen
leverpatient. Andra åter påstå, att jag har gallsten, vilket i betrak-
tande av tidens gång ej vore så underligt. Själv tror jag, att allt-
sammans är hämorrhoidaliskt. Underlivet är livets resonansbotten.
Det är absurt att hela vårt bättre väsende skall bero av en sådan
— kloak.»
Om den vidare utvecklingen och förloppet av det
kroppsliga lidandet skriver Tegnér till Magnus Lagerlöf
den 22 december 1833.
»I början föregingo flera ar mellan vart anfall, och om jag eller
doktorerna då vetat, vari det onda bestod, hade det kanske kunnat
botas. Nu är det fixerat och blir otvivelaktigt förr eller senare min
död. Sistlidne sommar, nämligen 1832, hade jag fem eller sex sär-
skilda anfall, av vilka några voro så våldsamma, att man tvivlade
på mitt vederfående». Efter att i samma brev ha omnämnt sin vistelse
i Karlsbad under sommaren 1833 antyder han dess dåliga resultat
med följande omdöme om denna kurort. »Det gives i Tyskland tva
slags charlataneri, nämligen ett till lands och ett till vatten: till det
sistnämnda hör i min tanke Karlsbad. Åtminstone verkade vattnet
på mig icke lösande, som det borde. Jag har också i höst haft ett
nytt anfall av min’gamla sjukdom, som väl var lindrigare, men dock
bevisar, att det onda är kvar. .Sjukdomen är således obotlig.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
