- Project Runeberg -  Skapande fantasi och sjuka skalder : Tegnér och Fröding /
202

(1927) [MARC] Author: Bror Gadelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Tegnér - 2. Skalden och kvinnorna. Goethe och Tegnér

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

202
sin svärmande själ på en obetydlighet, ett vardagssinne, som ej har
något annat ädelt än de yttre lögnaktiga anletsdragen. Hon älskade
mig dock en tid,, så gott hon kunde, och det var mitt fel att tro, det
en sådan känsla kunde bliva varaktig för en 54 års man; det var
dumhet att drömma om själens ungdom och en oförgänglig vår i
hjärtat, sådant hör till poesien, icke till verkligheten!»
Någon tid innan Martina von Schwerin mottog detta
brev, som var daterat Ostrabo den IO oktober 1836,
hade hon fått del av Tegnérs storslagna dikt till
Svenska Akademiens 50-årsdag, och hon tackar sin skald
enär han »segrande bevisat, att snillets skatter äro
outtömliga». Att en annan sångmö än hon själv bi-
dragit till den nya våg av inspiration, som i sagda
dikt når sin höjdpunkt, därpå reflekterar hon ej heller
nu, hon är ju åter tacksam och glad att få fylla sin
uppgift som »biktmoder». Och på samma mjukt före-
brående sätt som tidigare går hon åter igen till rätta
med skaldens ensidighet i dömandet och fördömandet
av hans hjärtas föremål.
»Kvinnan är», skriver hon d. 6 dec. 1836, »skapel-
sers skrapkaka; hon får icke utbilda sig till något
helt, ej ens litterära sysselsättningar; hon må stanna
vid sin läst, och lyckligast den, för vilken kärleken härav
tillhuggit formen. Nog gåren I väl härvid ibland, /
store mästare och konstnärer, som modern i sagan, vil-
ken högg av dotterns fot tills den skulle passa i skon,
hon upphittat. Så stympen I oss också efter Edert god-
tycke eller Edra behover. Icke rå vi alltid for, att I
med lika blind iver bearbeten en träkloss eller ett
stycke elfenbens \
Kurs. av mig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:04:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skapfant/0216.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free