Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sider ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
205
t
fulleligen slote sig till den oforandrade Augsburgiska Be
kånnelsen, under def de år efter år mer ocli mer återgått
till den Norsk Luth. Kyrkans praxis, utan att dock vilja
låte sin evangeliska frihet, hvad angår adiafora, af någon
eller något på tvångsvåg inskrankas. Att nu derfore —
som den Norska lutherska kyrkans prester i Amerika gore —
alltjemt anklaga dem for hvad de fordom voro, afven se
dan de, såsom vid motet i Chicago 1859 i Juli månad, erkånt
dem vara i låran lutherska, att i fåderneslandet giira dem
misstankte, det stammer icke ofverens med evangelii bud,
att doma menneskor icke efter hvad de fordom varit, utan
efter hvad de åro. Forviigras desse våre broder den råt
ten inom den Norsk lutherska Kyrkan i Amerika, så vadja
vi for dem till den lutherska Kyrkan i deras liemland. —
Att de Svenska, lutherska forsamlingarne alltid varit be
kånnelsen trogne, och aldrig ett ogonblik ens en hårsmon
från den afvikit, hvarken nar man smekte dem, eiler nar
man hotade att berofve dem den med uppoffring och for
sakelse, samlade professorats fonden af omkring 2000 dol
lars, det visar hela vår historia alltifrån Prof. Esbjorns
forstå ofvenanlorda reservation,*indtill vår sista hojtidliga
protest ocli slutlige uttradende. Och om man, dessa vitt
flit sa utjemnad, att den strångaste Ortodox sknlla kunna stå
bredvid den ytligaste rationalist. Ju niera Amerikanska luther-
ska prester blifvo bekanta med Augsburgiska Bekannelsen och
Luthers och lutherska theologers arbeten, desto flere prote-
sterande roster borjade horas inom General Synoden mot det
olutberska uti att så ringe akta Sacramentema. For att rådde
den inom sjelfve General Synoden mer och imr hotade Ame-
rikanska lutheranismen, tipprest Theol. Dr. S. S. Schmenken,
Professor vid -General Synodens låroverk i Gettysburg, Penn-
sylvanien, år 1855 i sin s.k. "Delinit Synodiral Platforni" det
baner, under hvilket han ville samle de Amerikanske Luthera-
nerna. Foljden har endast blifvit et tredje parti inom Gene-
ral Synoden, som kallas platformister. General Synoden ar
ingen lagstiftande, utan blott en rAdgifvande forsamling inom
den del af den lutherska Kyrkan, som méd h*»nne forenat sig.
Den sammentrader hvartannat år. I forbindelse med henne
aro for nårvarande "26 Synoder med omkring 850 prester, 1600
forsamlingar och 170,000 kommunicerande medlemmar. Under
General Synoden åro 0 Theol. Seminarier, 8 hogskolor, 8 la-
gre skolor, 12 Seminarier for unge flrckors undervisning, samt
dessutom ttera valgorenhets anstalter.
Antalet af de Synoder, som icke åro i forbindelse med Ge-
neral Synoden, och hvilka alla antaga den oforandrade Augsb.
Bekannelsen, aro 12 med omkring 480 prester, 700 forsamlin-
gor, 85,000 kommunicerande mjedlemmar, 6 Theol. Seminarier
och 4 Hogskolor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
