- Project Runeberg -  Skånes konsthistoria för medeltiden /
83

(1850) [MARC] Author: Carl Georg Brunius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Qvaderstenen är till längd och höjd ganska olika och
bildar till följe deraf en ojemn skiftegång. I pelare,
pilastrar och omfattningar har qvaderstenen, som har ofta
mindre, sällan mer än 1 fots djup, blifvit sammanbunden
med jernklammer, hvilka äro fastgjutne med bly. Öfver
de grofva hufvudbågar, som betäcka de breda
uppgångarna mellan sidoskeppen och sidokoren och hvilka stödja
sig emot de östligaste hufvudpelarna, ha stora hjelpbågar
blifvit i tvärskeppets vestra sidomurar inslagna,
hvarigenom de ofantliga massornas svåra påtryckning blifvit i
betydlig mån fördelad. I midten af alla omgifningsmurarna
ha tjocka fyrkantiga ekbjelkar blifvit inlagda och med
grofva jernbultar förankrade och sammannaglade. Svaga
lemningar efter sådana murförstärkningar finnas i många
gamla byggnader. Man har förmodligen ej vetat, att
äfven det bästa virke snart förstöres, då det beröfvas
luftvexling. Jag har flerestädes i domkyrkans murar funnit
fint stoft, sällan något ringa trästycke efter dylika
ekbjelkar. Det är således ej underligt, om murarne, hvilka ha
en alltför tunn yttre och inre beklädnad, äro i anseende
till en vårdslös mellanfyllning af sandstensstycken i dåligt
murbruk, ganska svaga; isynnerhet då de blifvit svårt
skadade af flere eldsvådor, och då de sakna säkra
grundvalar, och då de slutligen hårdt anlitas af vidspända bågar
och stora takhvalf. Att kyrkan haft vid invigningen 1145
takhvalf, inhemtas af följande tilldragelse. Erkebiskopen
Eskil hade 1149 råkat i en öppen fejd med konung Sven
Grathe, till följe hvaraf den förre blef af den sednare
tillfångatagen och på spe upphissad i en korg under
kyrkans takhvalf [1].


[1] Chron. Episc. Lund. Script. Rer. Dan. T. VI. p. 624. M.
Matthias, p. 35.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:57:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skanekonst/0107.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free