Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppgångar äro ännu i behåll, och få sin belysning genom
mycket smala temligen höga rakbetäckta öppningar.
Såsom en ovanlighet bör anmärkas, att, ehuru skeppen och
koren fått under ifrågavarande tid basiliketak; så finnas
dock några få kyrkor, hvilkas kor blifvit uppförda med
tunnhvalf, som naturligtvis ha sina vederlag i norr och
söder. Sådana äro Stora Uppåkra, Håslöfs, Skabersjö,
Nöbbelöfs i Ljunits härad, Sjörups, Bjeresjö, Ingelstorps,
Jerrestads, Valleberga, Borrie och Vä kyrkor. Ännu
märkligare är Ingelstads kyrka, som, uppförd i ren
rundbågsstil, har öfver skepp och kor samtidiga tunnhvalf.
Under den sednare rundbågsåldern började man i
Skåne bygga ansenligare kyrkor med takhvalf, hvarföre
deras omgifningsmurar höllos tjockare. Långhusets
omgifningsmurar i Dalby kyrka ha endast 3 fot 6 tum i
tjocklek, men långhusets i Lunds domkyrka hålla deremot
6 fot, och ha dessutom yttre och inre pilastrar, af hvilka
de sednare förstärkas med halfkolonner. Dalby kyrka är
icke uppförd för bärande af takhvalf, men väl Lunds
domkyrka. Gumlösa kyrka, hvilken 1191 invigdes, är den
äldsta, hvars skepp har ursprungliga takhvalf, hvadan
desamme ha lika anordning som de, hvilka finnas i Dalby
och Lunds kryptor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
