Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anus, liar 12—13 slrålar af hvilka de två forsla
äro hela, de öfriga i spelsen greniga. — Den
andra lång, framtill hög och mycket sluttande;
börjar öfver början af l:a analfenan har 17 till
24 strålar; de 2 första hela, de ölriga greniga.
— Deu tredje lill formen lik den andra, med
20—22 strålar, af hvilka de 3 första hela, de
öfriga delade. — Bröstfenorna sitta temligen högt,
äro i spelsen afrundade och hafva omkring 20
strålar, af hvilka de 2 första äro hela. —
Buk-lenorna myckel små, spetsiga, fästadc något
framför spetsen af gällocket. De hafva
hvar-dera 6 strålar. — Analfenorna t ven ne; den
forsla lik 2:dra ryggfenan, har 23—27 strålar; de
5 första hela ocli korLare än den 6:te, som är
längst och liksom de följande, i spetsen delad.
— Den andra liknar 3:dje ryggfenan; har 18
lill 21 strålar, de 2 första hela och kortare än
3:dje som är Uiugst och lika med de öfriga i
spelsen delad. — Stjertfenan djupt inskuren, med
spetsiga lober och omkring 30 slrålar, utom de
kortare på sidorna.
De inre delarna likna samslägtingarnas.
Ö O
Färgen, som något förändrar sig eller åldren,
är hos de äldre mörkare än hos de yngre.
Vanligen äro ryggen och hufvudet ofvan mörkt
oli-vegröna; sidorna nedom sidolinien gulaktigt gråa;
buken och hufvudet under silfvergiua. Alla
fenorna mörkt olivegrå, enfärgade, utom
bukfenorna som äro rödaktigt hvita. Pannan, nosen
och läpparna svarta, munnen invändigt, på
äldre svart, på yngre grå; tungan hos båda hvit
med svarta kanter. I ris silfverfärgad med mörk
eller rödaklig anstrykning.
Seyen tinnes i Nordsjön, Atlantiska och
Is-hafvet, ända upp till Grönland och Spetsbergen;
äfven i Medelhafvet, men är der mindre och
sällsyntare. Inom Skandinavien förekommer han
störst och allmännast vid Norriges kuster ända
upp lill Finnmarken. 1 norra delen af
Kaltegat börja de äldre blifva mera sällsynta. De
yngre finnas der, vissa år, i ganska stor mängd.
åtminstone icke. De äldre kallas Sej-, Grdsej
eller Grå-sik. 1 denna ålder föredraga de att
vistas på djupt vatten med bergbotten och
komma nästan aldrig lill stränderna. De yngre som
kallas Små-Seyar och No//tir söka fjordar och
grundare valten till sin uppehållsort. 1 sitt
lef-nadssätt liknar den äldre Torsken. Den yngre
lefver deremot nästan som Makrillen, emedan
den under sommaren sällan vistas vid bottnen
utan i halfva vattnet; stryker utåt stränderna i
slora stimmar, helst der strömdrag finnes, då
deu håller sig i vatlenylan och gör derifrån ofta
höga språng. Dess lektid inträffar i Katlegat om
våren, i slutet af Mars eller början af April
månader. Ynglel synes i Juli vid stränderna; de
yngre inställa sig der redan i April, der de
uppehålla sig hela sommaren till vinlrens ankomst,
då de begifva sig lill djupet. Seyen är mindre
glupsk än Torsken och dess föda synes i
synnerhet beslå af mindre fiskar. Dess rörelser i
valtnet äro ock myckel lilligare. Köttet är
mindre värderadt än Torskens, serdeles de äldres;,
men utgör icke dess mindre en vigtig
handelsvara. — De äldre fångas, liksom Torsken, med
Handsnöre (38) Dör/ (42) och Hackor (40).
De yngre tagas med rad (44) och större delen
med så kallad Sjckenot (52), ell i Norrige
allmänt begagnadt fiske för arlen i denna ålder.
De äldre insaltas någon gång, på lika sätt
som Torsken; men äro, under denna beredning,
af mindre värde. Allmännast torkas de. De
yngre för Lä res färska eller saltas och användas
till föda af falligt folk.
Den torkade Gråseyen, som i handel
förekommer under namn af Slockfisk, kallas i de
norra orterna af Scandinavien Rotskjär, och
lill-redes der på det sältel, alt, sedan fisken är
slagtad och rensad om bord på fartyget,
upp-skäres han långs ryggen och buken, så långt
ned mot stjerten, alt endast en och annan led
lemnas q var af ryggbenet, invid sLjeilens rot,
der skinnet sammanhåller de båda halfvorna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
