Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det längsta är 17 tum, samt efter en af framl.
Professur B. Fiues lemnad anteckning,
innehållande dimerisionerne af ett 24 tum långt, nyss
fångad t exemplar.
Af hela längden, med stjerlfenan
inberäknad, utgör dennas medlersta stråle T’T, och
huf-vudet, till gällockets spets, obetydligt öfver
Kroppens största höjd är i af hela längden, och
största bredden eller tjockleken är | af höjden.
Fjällen äro fasta och stora i jemförelse med
andra torskarters: nära i tum breda på ett
exemplar af 17 tums längd; väl ordnade, rundade,
starkt legellagde.
Hufvudet är kägelformigt, framåt nedtryckt,
med omkretsen, sedd ofvanifrån, parabolisk °).
I)et är ofvanpå ganska hredt, kulirigl, med rät
profil-linie, utan intryckningar eller kölar då
fisken ej är hoptorkad. Gällocken och hufvudets
sidor äro fjälliga. Ögat är rundt, tätt
inneslutet af den skarpt begränsade, något aflånga
ögon-k re t sen. Dennes bakre kant infaller jemt vid
midten af hufvudets längd till gällockets spels;
sjelfva ögats längd är ? af hufvudets, eller
hälften af dess afstånd från öfverkäksspetsen.
Pväs-borrarne ligga närmare ögat, vid ! af linien från
detsamma till öfverkäksspetsen; främre hålet är
rundt, det bakre halfmånlikt. Öfverkäkens kant
utgöres ensamt af mellankäksbenet. llela
öfver-käken slutas midt under ögat, och har nära
hälften af hufvudets största längd. Underkäken är
betydligt framstående framom den öfre.
Aftän-derne äro en del stora: 1 tum långa hos ett
exemplar af 17 tum; fastvuxne, spetsiga, föga
inåt krökta, glest sittande i enkel rad; omkring
15 på hvarje sida af öfverkäken. Dessutom
finnas i båda käkarne små länder, mellan och inom
de stora, samt i underkäken en rad temligen
stora utanför dem. Plogbenets tänder bilda i
gomhvalfvet en tvärslående halfcirkel i
oordentligt dubbel rad. I svalget finnas dessutom
of-vantill 3:ne tandade ben. Tungan är költig,
stor och plattad. Gälöppningen är ganska stor,
ty lockets öfre kant är fri ända till sidolinien
nära nackbenen. Gälhinnan är stor, med
obe-täckt kant, och 7 stora, höga plattade strålar;
nedlill är den klufven ända fram under midten
af underkäken. Gälbågarne äro som vanligt 4.
Intet tecken till skägglöm finnes.
Kroppen är långsträckt, löga hoptryckt,
bredt rundad i rygg och bukkanter, med en
djup fåra, hvari rygg- och anal fenorna silla, och
hvaruti de kunna nästan fullkomligt nedfallas.
Sidolinien börjar från nackens sidor, går nästan
rät, något snedt mot ryggen, till midten af
stjert-fenan. Deu är djupt intryckt, skarpt begränsad,
alldeles utan Ijäll. Uti densamma sitta, längsåt
hela kroppen, ganska fina vårtor, eller upphöjda
punkter, med hål för slemafsöndringen, på ett
afstånd från hvarandra svarande ungefär mot 3
af de närliggande fjällen; de främste 10 a 11
äro dubbla, de följande enkla; de bakre något
otydliga. Anus sitter långt framom midten (vid ?)
af hela kroppslängden, under bröstfenans spets.
Bröstfenan sitter nedom gällockets spets. Den
är något öfver I af hela kroppslängden, med 14
strålar, livaraf den första är ganska liten, den
andra \ af fenans längd, båda enkla; de följande
dubbelt tvåklufne; den G:le längst; den sisla |
af fenans längd.
Bukfenan är fast och elastisk, föga mindre
än bröstfenan (knappt 5’5 kortare), med strålar,
hvaraf den första, som är enkel, räcker till
den sista till ~ af den längsta, som är den 5:te.
Denna fena är, såsom synes af strålarnes
förhållande, ganska trubbigt tillrundad, och har
alldeles hel kant, hvarigenom Kummeln skiljer sig
*) Hufvudet liknar mycket Gäddans, och denna likhet ökes ännu mera genom tändernas utseende. Deraf
kommer namnet Mcrluccius, som är en förändring af: Maris lucius (hafvets gädda). Den af Faber gifna
härledningen, från maris hix (hafvets ljus) har alldeles ingen sannolikhet för sig, då denna fisk ingalunda är
bland de mest lysande hafsfiskur i de trakter der namnet uppkommit, ehuru dess temligen blanka yta
kunnat gifva anledning till det nordiska namnet Lysing.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
