Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 Pl. 1.
under cn slingrande rörelse, hvarigcnom hon
utdrager rommen i form af en sträng, pä siilt
och vis liknande romsträngarne hos vissa
Grodor. DA man hos elt individ af endast i U:s
vigt räknat 281,000 romkorn eller ägg, visar
della Lill hvad grad Abborren skulle kunna
föröka si". Orsaken alt ej så sker, för
lillskrif-vas den omständigheten, alt rommen är
sammanhängande, hvarigenom den lättare slukas af
rof-iiskar och vattenfoglar, uppkastas ofta af storm
på stranden, der den förtorkar o. s. v. Del är
också sannolikt, att hanens mjölke ieke kan
åtkomma att befröda alla i romhylsan inneslutna ägg.
Abborrens modiga sjelflbrsvar och <le af
rof-fiskarne fruktade vapen, dem han eger i
sina taggiga fenor, gör honom mindre
bloll-slälld för förföljelse, sedan han uppnått den
ålder, atl han kan försvara sig. Ilan simmar
1’orl, men icke □ ihållande. Rlcllan b varje gång
han skjuter framåt, står han slilla och håller
sig vanligen vid bollnen; någongång i lialfva
vallnct. Endasl under sommaren då lugna och
klara dagar inträffa, förlustar han sig i
vattenbrynet. Omkring midsommar inträflar dess
lid att stimma. Han samlar sig då i större
eller mindre Ilockar och uppsliger på grund ute
i fjärdaine, der han vet sig träffa mindre
fiskar och insekler. Dess rörelser Bro då
mvc-kel viga och lilliga och han synes ofta,
hoppande öfver vattenytan efter de smärre fiskar,
som lian förföljer. Under denna jagt slår han
med stjerlcn tvära slag i vattenbrynet, livaraf ett
ljud, icke olikL cn spotlning, uppkommer.
Fiskaren härmar detta ljud derigenom, all han
knäpper med fingret i vallncl, och några tro sig
Iflc-ka fisken till stallet, livarifrån della ljud kommer.
S0111 redan är nämdt, lefver denna lisk af
rof, och då han i följe af sin djerfhet och
dri-slighcl har lätt alt förskaHa sig det och icke
Fig. 1.
uppehåller sig på andra ställen, än der
födoämnen finnas i öfverflöd, är han merendels alla
årstider fet. Dess kött är livitt, fast och
hälsosamt, samt har den, hos fiskar i allmänhet
ovanliga egenskapen, atl man kan liinge och
dagligen förtära det, utan att derföre känna
någon afsmak, eller som nian säger, ulan att
ledsna dervid. Fiskens smak beror likväl
mycket på det vatten, i hvilket han uppehåller
sig. De, som hämtas från grunda sjöar med
gräsig botten, äro smärre, magrare oeli sämre
till smaken än de, som fiskas i större sjöar på
slenbotten med djupt, klart och rinnande
vatten. Saltsjö-Abborren värderas mest och
denna är i Sverige, hvad Abborren från
Rhen-ströinmen är i Frankrike och den från Sjön
Leman i Sclnveilz. Uti enskilda hushållningen
skulle man visserligen hafva en ännu större
nytta af denna fisk, om den, utan alt förlora
allt för mycket af smaken, kunde förvaras lill
framtida behof. Detta låter sig likväl, enligt
anställda försök, icke göra. Man har dels
saltat, dels torkat Abborrar, men den fina smak,
som finnes hos denna lisk då han lörtäres färsk ,
försvinner alldeles då han på förenämnde sätt
behandlas. Det är endast fattigt folk, som
soltorkar Abborrar och förtörer dem för alt
stilla Imngren; för de mera bemedlades bord
lillredes han alltid färsk. Erfarenheten har
lärt, all Abborren icke behöfver vara länge ur
vattnet förr än lian mister smaken. För att
förekomma dctla, har man påfunnit den konsten
all kasta fisken lefvando i killeln och koka
honom, ulan all slags rensning. Så tillagad kan
han icke förlora något af smaken.
Det är naturligt, all en lisk af så stort
värde för bordet, rnåsle vara mycket eftersökt,
och all man har uppfunnit åtskilliga sält alt
bemägliga sig den. Af dessa anföra vi här ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
