Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige - Ivar Arosenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGE.
ten 1908—1909. var också inom skämtteckningen en af de
egendomligaste begåfningar vårt land ägt.
Trots all svenskhet finnes det i hans komiska taflor och
teckningar något af Bond-Brueghels breda humor, af en
Jordaens blodfulla sinnlighet. Han har rönt intryck af Albert
Engström, men har i allt hvad han gjort visat en ovanligt
personlig uppfattning och har sagt saker om svenskheten, som skola
bli bestående.
Såväl det melankoliska som det orgiastiska draget, såväl
blygsamheten som själfmedvetenheten har han i sina oftast
färglagda teckningar gifvit en form, som träffar det innersta af värt
nationella väsen.
»Min kusin från landet» är i det fallet ett nationalmonument
öfver svenskens sträfvan efter värdighet i den allmänna
samman-lefnaden (bild 450). Hans redingote är visserligen ingen
doktorsafhandling i en skräddarakademi, snarare utgör den ett prof på
handaslöjden i Fläskjum eller någon annan landtlig ort, men
han är lika högtidligt beläten öfver det prydliga plagget som
en af hans fornnordiska förfäder, dä denne fick en kappa af
sveakonungen som lön för sina mandomsprof. Däremot ser
han nog ej själf, hur vackert den gammalmodiga tapetens
mönster gör sig i färg och som bakgrund.
Man känner sig grubblande öfver frägan, om ej spriten
har en mission att fylla för våra landsmän, dä man ser den
tröstlöst ledsamma stämning, som råder pä teckningen Tredje
klassens väntsal» på någon liten västgötastation (bild 451).
Hvilken åsikt man än må ha om brända eller destillerade
drycker, så förstå vi väl alla, att dessa tre män grubbla öfver
ett medel att undkomma tillvarons ångest och tröstlöshet och
att de väl snarare tänka på »stångjärn» och »nitnaglar än på
den äfvenledes svenska utvägen en genomförd idealistisk filosofi.
Ofta ingår Arosenius pä det sexuella området och skildrar
fetlagda bondskönheter, han kommer med teckningar af en sorts
svenskt Schlaraffenland», där stekta sparfvar flyga en i munnen och
där frodiga bondflickor niga och säga ja med sitt bredaste flin.
Det är en sorts oskuld öfver denna animala glupskhet.
Man hyser inför densamma de känslor man erfar, då barn
604
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
