Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - England under drottning Viktoria: Punch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PUNCH.
han kände för Keene påverkade hans konst, men lian nådde pä
långt när ej sin vän i frisk originalitet och konstnärligt värde.
Redan under de svåra studieåren, då lians lifvar fullt af
umbäranden, drogs hans intresse åt elegans och aristokratisk skönhet.
Som Punchs tecknare blef han skildrare af de högre klassernas
lif, och han har kallats »the Thackeray of the pencil», ehuru hans
satir aldrig är så besk som den store författarens. Ruskin,
hvilkens entusiastiska konstomdömen ofta äro obegripligt ensidiga
och förbluffande, tyckes ej alls gilla Keene men berömmer Du
Maurier, ehuru han naturligtvis anmärker på den kalligrafiska
skönhet de Du Maurierska teckningarna ha. Han säger, att det
behag, som hans intelligenta, ofta utmärkt vackra barnbilder äga,
till största delen bero på deras »välskötta hår och välsittande
skodon». Tecknarens damer ha en kall, litet enformig anglosaxisk
skönhetstyp. Han lär till modell haft sin maka, miss Emma
Wightwick, med hvilken han sedan giftermålet 1862 lefde i ett
lyckligt hemlif, ofta afbrutet af ett lika lyckligt societetslif. Själf
säger han, att hans vackra damtyp är dotterdotter till Leechs, och
han ber publikum tycka om henne för hennes mormors skull. Han
fortsätter beskrifningen sålunda: »Hon är väl stor, det går jag in
på, och något för stel. Men engelskor äro nu förtiden länga och
stela; litet väl allvarsam är hon ändå.» De voro ej längre som
Leechflickorna »plump little dumplings», små mulliga äppelmunkar,
de voro Venustyper af — kan man tillägga — den litet liflösa,
prydliga och friska typ, som konventionell societetsuppfostran,
skrupulös renlighet och hälsosam sport skapat.
Här är platsen att med några ord beröra den uppfattning
af de sociala förhållanden, hvarur dessa Du Maurierska
societets-bilder uppstått. Societetslifvet betraktas i hela den anglosaxiska
världen, i både England och Amerika, med en vördnad, som man
skulle kunna kalla helig. Men då får man ej fästa den ringaste
bimening af tråkighet vid detta ord. Ett aldrig sinande, brinnande
intresse möter hvarje förlofning, hvarje bjudning, som försiggår
bland de högsta klasserna. »The Peerage» studeras jämsides med
bibeln, och denna glada förtjusning för allt förnämt, elegant och
rikt är genomgående i hela samhället. I Frankrike är den
obestridliga beundran något ovillig nerifrån. Den i de skandinaviska
263
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
