Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrike under revolutionen och 1800-talet - Gavarni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1’RANKRIKE UNDER iSoo-TALETS FÖRRA HÄI.FT.
Gavarni.
Vissa sidor af det franska lynnet äro förkroppsligade i
Ga-varnis konst, och därpå beror i första hand den starka sympati
och den nästan lika kraftiga antipati, hvarmed han mötts. Han
verkar pä renodlade germanska eller anglosaxiska själar nästan
lika motbjudande som en neger på en sydstatsamerikanare eller
en polsk jude på en österrikisk aristokrat.
För inträngandet i franskt väsen är Gavarnis konst
ovärderlig, och de loford, som de finaste kännare af fransk konst och
fransk litteratur: Sainte Beuve och bröderna de Goncourt, ägnat
honom, visa, att de subtilaste forskare i den franska folksjälen
i honom funnit en exponent för många af folkegendomligheterna.
För många men icke för alla. Philippe de Champaigne. och
Watteau, Blaise Pascal och Guy de Maupassant äro alla typiskt
franska och ända sinsemellan ofantligt olika. Kanske dock äfven
lika i åtskilligt. Den smidige begriparen Sainte Beuve, som så
ingående kände den Pascalska kretsen i Port Royal, skulle kanske
till och med kunnat hitta likheter mellan Pascal och Gavarni.
Den förres fromhet hade äfven den en elegans och en
formkänsla i all sin intensitet, som är gallisk, och båda hade hela
sitt lif det äkta franska sträfvandet efter klarhet, båda tillgripa
de matematiska formlerna för att söka lösa de stora gåtorna.
Man behöfver ej dröja vid att olikheterna äro stora. Gavarni
var en njutningsmänniska med något af den kyla detta medför.
Men att döma af den ingående och kärleksfulla skildring, Jules
och Edmond de Goncourt gjort af sin väns lif, hade Gavarni
den stil och den skönhetskänsla, som utmärka de bästa af hans
ras. Gavarni hade det sinne för skönheten, som tar bort det
sträfva och kantiga hos dygden och befriar lasten från det fräna
och måttlösa, som eljest vidlåder den.
Guillaume Sulpice Chevallier — med artistnamnet
Gavarni — föddes 1804 i Paris. Mycket tidigt visade han intresse för
teckning. Ilan ritade först hos en gammal 1700-tals-arkitekt med
192
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
