Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT MINNE AF AUGUST BLANCHE. 123
hans Ial och hans sång, Iy han sjöng myckel,
helst svenska tonsättares alster. Själf improviserade
han dansmusik och komponerade mindre stycken,
och ännu bevaras i troget minne en liten visa,
som han komponerat, och som han under dessa
åtta dagar ofta sjöng.
August Blanche var road af ungdom, och man
företog därför en landtlig utflykt, i hvilken, utom
värdens tvenne brorsdöttrar, som vistades på besök
hos farbrodern, hela traktens ungdom deltog. Bland
andra lekar, som anordnades, var äfven pantlekar.
Det var i den gamla goda tiden, då den ädla
satsen ännu var gällande: »Dem renom är allting
rent», då, under pantlekens skyddande hägn, en
kyss gafs och mottogs lika oskyldigt som nu ett
handslag.
I pantlekar är det ju vanligt, att den skyldige
ådömes ett straff, och så kom turen till Blanche.
Godsägaren, som väl kände den ryktbare skrift-
ställaren, ansåg sig böra ålägga den gamle ung-
karlen ett hårdt straff, och så dömde han August
Blanche att kyssa alla de unga damerna. Det var
en hård dom, ty där voro många unga flickor,
blondiner och brunetter, fula flickor och vackra
flickor, men bland dem fanns det en, som framför
alla de öfriga utmärkte sig för sin ovanliga skönhet;
det var den gamle godsägarens ena brorsdotter.
Med sitt korpsvarta, glänsande hår och sina mörka,
svartblå ögon skulle man kunnat taga henne för
ett söderns barn, förflyttadt hit upp till norden.
Redan från första ögonblicket hade August Blanche
ägnat henne en beundran, som, det var tydligt för
alla, hade vuxit med hvarje dag, med hvarje stund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
