Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76 förtrollad.
»Ja, visst är det lyckligt, det kan du väl
förstå.»
»Hvari består då lyckan? I att bära granna
kläder och plymer? Den lyckan förstår jag mig
inte på.».
»Hur tänker du dig lyckan, Sven?»
»Det är för sent att tala därom nu,» sade han
och vände bort hufvudet. »Mor Inga väntar mig
till middagen.»
Han gick, och Ingrid stod ännu länge stilla,
innan hon fortsatte sin väg till hemmet, till det
fina, eleganta hem, som hon så mycket drömt
om, och som nu var hennes.
Huru lycklig borde hon ej känna sig!
Tvenne år hade förgått; mycket var förändradt
så väl utom som inom bruket. Ingrids föräldrar
hade flyttat till Sjövik, där de hade Here tjänare,
men icke desto mindre arbetade de själfva lika
ifrigt som förr.
Sven var ej längre hos dem. Oaktadt fader
Bengts alla försök, hade han ej kunnat öfvertalas
att kvarstanna, utan hade gått till kyrkoherden att
uttaga sitt prästbetyg.
Hans planer att gifva sig ut i världen och
söka lycka hade emellertid förändrats, då den
gamle kyrkoherden underrättat honom om att han,
från och med den dag han lämnade fader Bengt,
hade att årligen lyfta en summa af tre hundra
kronor, utgörande räntan å ett kapital, som för
hans räkning var insatt i banken, och hvaraf fader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
