Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRTROLLAD. 57
»Med pengar förstås; jag är inte så barskra-
pad som du tror.»
»Har du druckit, Bengt,» frågade hustrun all-
varligt.
»Nej, Inga, det har jag inte, och inte har jag
stulit några pengar heller; kyrkoherden har reda
pä alltsammans, men inte behöfver du vara rädd,
att det skall gå någon nöd på oss på gamla dagar,
fast jag ej tänker tåla, att någon befaller öfver
mig och mitt hus. »
Följande morgon infann sig fader Bengt på
kontoret. Han gick trygg och lugn, som om han
alldeles icke fruktat att träffa samman med sin
stränge herre.
Brukspatronen gick af och an i det inre kon-
torsrummet; han var tydligen vid misshumör.
Slutligen öppnades dörren af en af bokhål-
larne.
»Bengt i Skogstorpet är här,» sade han.
»Låt honom komma in,» befallde brukspatro-
nen och gick att sälta sig på sin plats vid skrif-
bordet.
Fader Bengt inträdde med mössan i handen,
men det oaktadt låg det icke någonting ödmjukt
i hans hållning.
»Jag har låtit kalla dig,» började brukspatro-
nen, »för att säga, att jag ej längre kan låta en
person kvarstanna här, som ej har något bestämdt
arbete, och som förr eller senare kommer att falla
bruket till last.»
»Jag förstår inte, hvem brukspatron menar,»
anmärkte Bengt.
»Jag menar Sven, naturligtvis.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
