Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Jag tänkte just det, här har du, och han
smusslade en handfull koppar i hennes kappficka.
Men skall du inte ge mig en tidning då? Han
fick sin tidning och blev stående med den i handen,
följande Pennskaftet med ögonen, när hon efter en
liten hastig blick omkring sig styrde kursen på
ett par äldre damer och med en artig hälsning
erbjöd dem sin tidning. Det hade hon icke mycket
igen för, de svepte förbi med ett kallt leende
och utan ord, men där hade hon redan fått tag i
en ung man, som genast föreföll varmt intresserad
av rösträtten. Då Dick märkte detta, beslöt han
att skugga henne, vem vet, sade han till sig själv,
för att rättfärdiga åtgärden, vem vet, kanske hon
kan behöva mitt manliga beskydd? Pennskaftet
märkte honom snart och log ett strålande leende.
Han trodde sig förstå, att hon hade roligt, rent
som gatpojke betraktad, och detta var nog riktigt,
men därtill kom något mera.
Många gånger, då hon åkt i spårvagnar eller
promenerat på gator och torg, hade hon önskat att
veta, vad alla dessa, som gingo omkring i
Stockholm och voro befolkning, menade om rösträtten
och nu slog det henne, att här fick hon veta det!
Hon vek därför icke undan för någon hon mötte,
äveu när hon såg, att hon aldrig i livet skulle få
sälja. Fick man icke det, kunde man fälla ett
gott ord, som kanske en gång kunde visa sig bära
frukt, och om inte annat, fick man ett lärorikt
glåpord. Ty det var endast mycket väluppfostrade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
