Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bistert. Det är ju härligt att alltid ha några till
hands, som verkar och lider i tysthet. Det är
kvinnorna, som är dumma, när de vill förbättra
världen. Nej, de skulle säga, som bondhustrun, när
man kom och berättade att mannen låg i brunnen:
»Far är herre i sitt hus, han får ligga var han vill!»
Så lät det förr i världen, men nu är det andra tider.
— Man har blivit rädd om dricksvattnet förstås,
föll Pennskaftet in.
Generalen log litet flyktigt. — Jag har träffat
så få, sade hon, som mäktat se, att där ligger
något tragiskt och rörande i denna strävan hos
själar, som blivit medvetna om sina brister, att
komma upp och framåt. Jag har talt med många
män om kvinnofrågan, och jag har hört många
synpunkter, men ännu har jag hört alltför få säga:
»De är ju också människor.»
— Men kära general, det fordras mycken
självövervinnelse och ädelmod för att kunna säga det,
sade Anna Gylling.
— Så kunde de åtminstone säga: stackars
usling!
Pennskaftet sade detta med ett sådant patetiskt
allvar, att ingen kunde nännas dra på munnen, inte
ens fru Veber.
Man teg ett ögonblick. Så reste sig generalen
plötsligt från bordet.
— Efter oss kommer de, som är större än vi,
sade hon oförmedlat, som om hon besvarat en
fråga av sin egen själ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
