Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de båda sälarne, som helt orädda kraflat sig upp
på klippan, ej många kabellängder ifrån dem.
”Nej”, utbrast han derpå med mera beslutsamhet,
än han annars visade, ”för lif å lycka rår vår
Herre å inte ett par gråsäla*... Se så, Nils, var
inte dum nu! .. . Du plär inte vara bangen å dej
annars! . .. Kom nu, så skymfar vi oss å lagar,
att vi få hummerkuper’a i båten.”
Dessa ord hade åsyftad verkan; ännu hade
aldrig någon beskylt honom för feghet. Han
skyndade sålunda ner i båten, der han mottog
och nedstufvade hummerkuporna, som Lisa
langade till honom. Tio minuter senare var detta
gjordt, och nu stötte man från land.
Dimman var ej så tjock som tidigare på
morgonen, men dock tillräcklig för att snart
bortskymma de bortroende. En stund stod Lisa
qvar och lyssnade till årornas gnissel mellan
tullarne och de hesa skrina från några fiskmåsar,
som antingen legat och kankat på vattnet eller
med hufvudet under vingen slagit sig i ro på
något skär, men blifvit uppskrämda af den
annalkande båten och nu yrvakna med några
ängsliga: oui! oui! gjorde ett par slag omkring denne.
Dessa ljud blefvo emellertid allt svagare och
tystnade slutligen. Med handen för örat och
half-öppen mun, stod hon ännu några ögonblick men
återvände derefter med tunga steg till stugan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
