Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
efter detta, så länge hon icke har något begrepp
om ett sådant lif; utan hon skulle då, liksom
djuret, dö bäfvande och utan hopp.
Huru har då menniskan kunnat falla på
tanken om ett annat lif och om ett annat sätt att
vara till efter kroppens död? Huru har denna
tanke blifvit så ganska allmän? Månne
menniskan har resonnerat sig fram till dessa glada
utsigter? En sådan mening kan jag ej antaga.
Erfarenheten lärer fastmera, att de, som företagit sig
att resonnera öfver detta ämne, hafva slutligen
insnärjt sig i tvifvelsmål och i mörker, ju mer de
hafva filosoferat öfver den enfaldige allmogens glada
hopp, desto mera hafva de förlorat sitt eget. Jag
vill icke en gång nämna, att några enskilde
filosofers eller lärde mäns tankar och meningar
svårligen kunde blifva alla tiders och alla folkslags
öfvertygelse, så snart dessa folkslagen hade utbredt
sig öfver jordklotet. Filosofernas meningar,
isynnerhet då de voro så höga, så djupsinniga, blefvo
blott en egendom åt några få deras lärjungar och
anhängare, men hunno icke till folket, än mindre
blefvo de, om man annars skall tro erfarenheten, af
menige hopen allmänt antagne.
Emellertid vill jag medgifva, hvad jag dock
icke kan tro och alla tiders historia förbjuder mig
att tro, jag vill medgifva, att några få lärda mäns
enskilda meningar, med tiden kunnat blifva
allmänneliga; men med allt detta, huru många
århundraden, ja jag vågar säga årtusenden, skulle väl
icke hafva gått förbi, innan någon menniska kunde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
